HEM
Maria Gutebrings skriverier

Min dröm - Clothes on demand

Maria Gutebring skriver

Hej igen!

Augusti 2023

Ja, boken "Skriv, skriv skriv" kom idag. Pretentiöst? kanske, men det är ju inte som att jag m åste skriva bara för att jag införskaffat en bok i ämnet. När jag börjar skumma första kapitlet inser jag att författarens verklighet är betydligt mer m ålinriktad och ambitiös än jag n ånsin har varit eller är men å andra sidan är jag väldigt intensiv när jag väl sätter den sidan till, s å vem vet? det kanske inte är helt bortkastat änd å. Egentligen kanske det bara är den där sista lilla sparken i arslet för att jag ska komma ig ång och anstränga mig lite extra och inte bara skriva lite lösa tankar hit och dit när andan faller p å för det är ju s å det brukar bli för det mesta. Hur som helst s å börjar jag med fulskrivandet som ett litet trevande försök att komma ig ång.

avdelningstecken

-Det ska vara en drake som lille Kalle här kan flyga själv. Okej, tänker jag, men säger ingenting först ås, för jag r åkar veta att lille Kalle vill ha en större drake som inte kostar s å mycket mer men som är mer kraft i och faktiskt flyger mycket bättre, men eftersom kunden alltid har rätt och han helt klart har bestämt sig för att den mindre draken med T-Rex p å, trots att jag redan talat om att de större drakarna flyger lite bättre, som Kalle själv inte vill ha, änd å är bättre. Jaja, det är ju inte mitt barn som blir vr ålilsk och kommer vägra flyga dinosauriedraken som pappan tvingat p å honom.

Beställer frakt p å DHL och när jag kommer till skriv ut dokument s å f år jag inte fram pdf:n för det ligger en s ån där f ånig kundundersökning i vägen. Ringer DHL och trummar ot åligt med fingrarna i bordet, s ånt här ska bara inte hända mitt under brinnande högsäsong och fullt med bilar och ot åliga kunder ute p å g ården. Tjejen jag f år prata med p å DHL är t ålmodig och snabbtänkt s å jag f år hjälp att f å fram dokumentet, tack gode gud! Efter alla stressmoment är det plötsligt alldeles öde och tomt p å g ården och inte en enda kund! Typiskt! s å om jag ställer mig och börjar göra i ordning en macka eller n åt d å kommer det genast tre bilar efter varann p å rad, det sl år nästan aldrig fel men just idag ska jag inte bre den där mackan för jag ska vara ordentligt hungrig till grillfesten ikväll. En g ång om året anordnar hamnföreningen grillfest och det brukar vara generöst tilltaget av b åde kött och potatissallad samt kaffe och t årta s å det är det värt att ladda upp för.

En ung dam kommer med sin dotter p å cykel. De handlar och vi börjar prata om att det är s å smidigt med Swish, halva konversationen sker p å engelska eftersom jag märker att hon föredrar det och s å talar vi om att b åde Swish, Zettle och bl åtand är svenska uppfinningar. S å fr ågar hon om vi gör alla vindspel och drakar själva. Det här? fr ågar jag och gör en svepande rörelse över sortimentet, nej absolut inte! Vi köper in allting fr ån Tyskland och det är producerat i Sydostasien, där du kommer ifr ån och om n ågon har ett s ånt här sortiment i Sverige och p åst år att de har tillverkat det själva s å ljuger de. Hon skrattar och nickar, jag det först år hon. Jag tillägger att det är samma sak med kläder och s å nyper jag i min fina stormönstrade klänning, den här t.ex. är tillverkad i Kina och s ådana g år bara inte att f å tag p å här. -Nej, jag vet! utropar hon och talar om att hon har jättestora problem att hitta kläder till sin dotter, som inte ens ser överviktig ut! Hon köper byxor som hon f år lägga upp en halvmeter och som sedan blir oproportionerliga och aldrig riktigt bra. -Precis! svarar jag, det är s å grymt, fattar inte hur man kan göra s å mot barn som är s å känsliga och vill vara lika fina som kompisarna, det är obegripligt. Hon tackar s å mycket och jag önskar dem en härlig dag. Tittar p å dottern när hon cyklar i väg, hon är ju inte ens knubbig! Gör de verkligen bara kläder för tr ådsmala barn? outsägligt elakt och korkat och varför är vi s å dumma som konsumenter att vi bara g år i deras ledband och inte protesterar? Modeindustrin allts å! att de inte kan tillverka kläder för vanliga människor utan endast för tr ådsmala ideal! Sen tvingas alla som inte svälter in sig i deras storlekar g å i illasittande jeans och åtsittande tröjor och klänningar som är obekväma och fruktansvärt fula.

Sen kommer en dam som undrar över en adress som hon ska städa p å. Hon har bara f ått gatuadressen och inget nummer finns utsatt. Hon f år fram namnet och Johan hojar att det är n ågra hus längre söderut. -Bäst att ringa och f å en beskrivning av huset, föresl år jag och det gör hon, tackar sen, sätter sig i bilen och rullar sakta i väg.

avdelningstecken

Vaknade till sakta v ågskvalp, en m ås flög över havet, det skulle bli vackert väder. Idag skulle de ta ner tältet efter g årdagens fest. Det hade varit en glad, uppsluppen och trevlig fest med god mat och roliga samtal. Jag hoppade över frukosten eftersom det blev s å mycket mat över fr ån g årdagen, s å det skulle säkert bli en och annan köttbit, korv, sallad och potatissallad över till lite förtäring efter nedtagningen av tältet.

Johan gick just ut för att ösa tremänningen och jag fick en stund över för att skriva och läsa. Jag varvar nästan alltid läsandet med skrivande. Läsandet blir till inspiration och nya associationsbanor och att skriva är avkopplande mitt i läsningen. Det ringer p å Johans mobil men jag svarar inte. Det vill säkert bara höra om öppettider idag och jaa, det är öppet, varje dag och natt och jämt, bara att knalla in och ta det man vill ha och betala med swish, det st år klart och tydligt och om man vill ha material eller om det gäller reparation f år man passa p å när vi är där. Idag är vi lediga eftersom det var fest ig år men det kan Johan ringa upp och berätta senare.

Johan öppnade fönstret i husbilen fram... s å jag hamnade mitt i korsdraget. Jag sätter p å mig fleesejackan och ett par sockor. -Fryser du fr ågade han förv ånat, när det är s å varmt? - Jaa, svarade jag, när jag hamnar mitt i korsdraget, s å är det kallt och jag fryser. - Livet är inte att segla fram p å en räkmacka, svarar han. -Jood å, Johan det är det, skrattar jag tillbaka. Jag har nog f ått min beskärda del av taggbuskar, ska du tro.

Hur gjorde ni när ni satte upp tältet? fr ågade jag. -Jävla kärringjävel! hördes fr ån n ån i församlingen. S å jag viskade till Johan och berättade vad som sagts och att det nog var bäst att jag drog mig undan. Jag slet till mig handväskan och traskade ner till husbilen igen med en puls som närmade sig 200. S å där ja, tillbaka i min egen lilla bubbla s å kan de roa sig bäst de vill där uppe men n ån vidare trevlig stämning var det d å inte och kanske var det min närvaro som bidrog till det, inget att bekymra sig om.

Mobilen ringde. Det var Johan, han hade rett ut det hela och det var inte riktat mot mig jag r åkade bara st å för nära. N åja, nog s å illa, eller faktiskt ännu värre, för s å fräser man verkligen inte ilsket åt sin fru. Det gör man bara inte. Jag bestämde mig för att stanna i husbilen, efterfeststämningen var som bortbl åst för min del. Det drar ut p å tiden och de är fortfarande kvar där uppe s å de st år väl bara och hänger och snackar, änd å inte min grej, tänkte jag. Jag skulle f ått fruktansvärt ont i benen av att st å still s å länge och antagligen blir det ingen mat heller eftersom kiosken är öppen och däruppe hade de ju redan plockat undan allt och antagligen delat upp det sista sins emellan redan innan vi började riva tältet.

Utan frukost började det faktiskt kurra lite i magen, kanske vore kul med en promenad bort till pizzerian och äta n åt gott där lite senare sen. Johan f år väl göra som han vill, pizzan ska vara fantastiskt god där och jag har längtat hela sommaren men det har inte blivit av, ingen dum tanke faktiskt.

avdelningstecken

Pizzaboden i Sandhamn var en besvikelse s å joo det var en förbaskat dum idé. Tidigare bagaren Fimpens pizza var mycket generösare och godare, visserligen bara en sort, Carbonara, men den var i alla fall väldigt vällagad och god. Min pizza Boden var smaklös och alldeles för salt. 429 kr för tv å och inte ens pizzasallad till. Johan tog en Stora Karlsö och den var inte heller n ån höjdare, han smakade p å min och tyckte att den till och med var godare! Det fanns ingen kundtoa och maten serverades p å pappkartong och utan bestick, det fick man be om och d å fick vi klena träbestick som knappt gick att skära i pizzan med. Vi fick i alla fall närmre 4 km promenad fram och tillbaka, inget ont som inte har n åt gott med sig.

Drömde sen p å natten om en riktigt god pizza. Bacon, champinjoner, gul lök och ost är en perfekt pizzafyllning. Varför finhackar man inte det och försteker och sen lägger p å först ost och sen det övriga och pizzakrydda p å det? och tycker man inte det ser s å märkvärdigt och roligt ut kan man lägga p å n ågra hela eller halva smörstekta champinjoner kryddade med lite salt och vitpeppar och lite röd paprika. Det är som att pizzadegen är det enda saliggörande vad det gäller pizza och det fattar jag inte alls eftersom det faktiskt är minst lika gott om inte godare att göra pizza p å Libabröd och varför i all sin dar har man isbergssallad p å pizza? isbergsssallad och bröd är över huvud taget ingen god kombi, bättre i s å fall med lite babyspenat eller ruccolasallad.

avdelningstecken

Den trevliga överläkaren har f ått problem med sin nya b åt igen och nu ligger han mellan Djupvik och Stora Karlsö och kommer ingenstans. Johan är ute i hamnen nu och sonderar terrängen om n ågon kan rycka ut och bogsera in honom. Vinden vände efter en stund s å helt plötsligt s åg jag b åten närma sig hamnen. Han hade klarat det själv.

Idag regnar det och enligt väderleksrapporten ska det tydligen regna hela veckan. En f ågelhona med sina sm å simmar förbi. Johan och jag försöker se vad det är, kanske skrak? sv årt att se.

Det var skönt med den lilla promenaden bort till servicehuset i duggregnet. Jag har tre par 50-kronorssandaler i år (det där hörde inte miljövänliga läsare!), ett par i husbilen, ett par utomhus och ett par i huset, väldigt sköna, fotriktiga och bra med tanke p å min fotsvampsbehandling eftersom de är helt öppna fram och framför allt praktiska eftersom de bara är att kliva i och ur. Till servicehuset har jag skaffat rejält tilltagna dörrmattor som sväljer det värsta av smuts och väta vilket underlättar städningen och ger ett renare och hemtrevligare intryck. De kostade knappt 50-lappen styck och innebar en väldigt stor förbättring, s å det f år jag känna mig nöjd med.

Helt plötsligt blev jag sugen p å att göra en sockerkaka med fruktbitar, typ sultanrussin, sm å söta körsbär och lite äppel- och päronbitar, chokladbitar och rom i. En saftig generös mjuk kaka serverad med vaniljgrädde men vem skulle jag bjuda den p å och när? Det kommer s å klart aldrig bli av, fast sugen är jag. Väldigt sugen!

Det kom kunder fr ån Nederländerna idag. När jag kände igen spr åket började jag sjunga Dikkertje Dap, de skrattade och sjöng med, den kände de s å klart till.

Ny dag, ny vecka och nya tag. Den här veckan är det fläskytterfilé, bacon, morötter och ruccola som gäller. G år att göra mycket gott av. -Nej, det ligger bara och blir d åligt. -Inte när fröken p åhittig och sparsam handlar och lagar mat. Det som inte g år åt åker ner i frysen.

Googlejakt efter mjukispipleksak till Zebbie... han fyller snart år och den han har börjar g å sönder... förslag? den ska vara ganska stor, med mysig bett- och skak-funktion och ha ljud först ås.

Husbilen gungar betänkligt när jag försiktigt häller över det kokande vattnet i termosen, det gäller att h ålla tungan rätt i mun s å att inte hälften hamnar utanför. S ådana här dagar m åste det vara en utmaning att jobba i matvagn.

Gjorde spagetti med bacon, tomatpuré, lök, vitlök, soja, curryketchup, lite olivolja och en slatt grädde, tv å portioner i wokpanna... allt klart p å 15-20 minuter i wokpannan! Jag är helt klart s åld p å wokpannans möjligheter och fördelar, s å himla lätt att torka ur med.

avdelningstecken

Jaha. D å har jag blivit blockerad fr ån Twitter. Jag blev arg först ås och skrev följande:

"Jag skriver p å svenska tack och d å vill jag att de som bedömer mina tweets ska först å svenska. Det jag blev blockerad för var att jag i en tweet hade förslagit att en kompis med ryggproblem skulle hänga sig i dörrposten och med det menar jag naturligtvis att han skulle hänga händerna om dörrkarmen för att räta ut ryggen. Man behöver faktiskt inte först å särskilt mycket svenska för att begripa det. Jag har givetvis aldrig n ånsin haft för avsikt att uppmana n ågon eller uppmuntra till självmord! Det kan vem som helst som känner mig intyga och bara anklagelsen ser jag faktiskt som en ärekränkning. Tänk er för i era bedömningar. Tänker ni h ålla p å p å det här viset är det nog fler än jag som tappar intresset för Twitter (ja, vi kallar det fortfarande s å). Detta inlägg kommer publiceras p å Facebook.

Tack för ordet.

Maria Gutebring"

Kollar p å Facebook. Man kan tydligen lägga till hobbies. Kikar p å det. Hu vilka tr åkm ånsar! min främsta hobby är ju Johan men partner finns inte ens med?

avdelningstecken

Stormen har bedarrat och nu regnar det istället, störtskurar emellan åt. Det värsta av ovädret tycks drabba västkusten som vanligt.

Johans dotters sambo har fyllt 40 år och det ska vi ut och fira. Jag är lite tveksam eftersom jag vet att det är m ånga krockande viljor och förem ålet för firandet jobbar heltid i veckorna s å en lördag eller söndag är ett m åste och d å är de flesta barn- och prisvänliga alternativ stängda och extra knepigt blir det när Johan säger att det ska vara ett lite finare ställe, inga hamburgare eller liknande. Jag börjar googla och fr ågar när han har tänkt sig. -Du ska alltid överdriva och genast börja planera, lägg ner, säger han irriterat. -Ja, men vi m åste ju boka bord, säger jag försiktigt. -Nej, vi ska inte g å p å n ågot fint ställe som man m åste boka bord till, säger han d å. Utan att p åminna honom om att han faktiskt sa att han ville att det skulle vara ett lite finare ställe, p åpekar jag att vanliga lunchhak normalt inte har öppet p å lördagar och söndagar, i alla fall inte om det ocks å ska vara lite kvalitet p å maten och inte för dyrt. Det blev allts å exakt s å hopplöst som jag trodde. Han f år planera in 40- årskalaset som han vill, ingen idé att lägga sig i.

är det typiskt karlar? att de l åtsas som att de inte ska bestämma och sen när man planerat in allting d å kör de över en och ändrar rubb och stubb till n ågot helt annat. Jag minns när vi skulle planera en semesterresa till Turkiet med mina bröder och pappa med anledning av min 60- årsdag. Datumet ändrades för att det skulle passa en av brorsorna och därför hamnade vi inte ens p å samma ställe. När jag sen planerade var och när vi skulle träffas för att fira s å passade inte det heller. D å blev jag tvärsur och struntade blankt i den där förbaskade familjemiddagen men jag blev ocks å djupt s årad över att min 60- årsdag i slutändan inte betydde ett dugg.

Vi pratar väder. Regnet piskar mot husbilstaket. -Höstrusk! huttrar jag. Nej det är ju sommar och bara augusti. -Jo tack, svarar jag. Jag minns när mitt ex och jag, barnen och mamma hyrde stuga p å öland en vecka i augusti, d å var det s ånt här väder. Jag tog buss och t åg till Nässjö en dag för att g å p å anställningsintervju. När jag sedan började jobba där var det snö redan i slutet av september, jag hade inte f ått dit n ågra möbler än s å jag vaknade p å h årda golvet eftersom luften i luftmadrassen hade pyst ut under natten. Det var inte roligt och väldigt kallt.

avdelningstecken

Den här dagen gick lite p å räls. De hade kvar av extraerbjudande p å fläskfilén och ruccola. Jag gjorde gryta p å fläskfilébitar, vitk ål, lök, vitlök och lite morot samt halvkokt grovt delad potatis, salt, peppar, paprikapulver och lite socker samt soja och sherry. Det blev jättegott som vanligt. Jag glömde att servera ruccolan till, antagligen för att grytan i sig var s å god att det inte behövdes. Ruccolan blir god till stekta flundrorna som vi ska ha imorgon. Jag avslutade middagen med en Frappe. Frappe är en grekisk alkoholfri kaffedrink, egentligen ska det vara is i med men det g år lika bra utan. Ni vet en s ån där 2,5 dl mugg med lufttätt lock som är graderad och antagligen tänkt för att användas för att blanda dressing i. I en s ådan häller jag drygt en dl mjölk och s å i med en tesked snabbkaffepulver och en tesked socker p å med locket och skaka ordentligt. Sen häller jag knappt 2/3 med vatten i ett halvlitersglas och häller p å kaffemjölkblandningen s å att det ljuvliga skummet lägger sig överst. Det m åste du testa för det är bara s å å å himla gott!

S å kom en av mina favoritkändisar med familj p å besök och skulle ha en drake (trodde jag allts å, berättade för dottern sen men d å sa hon att han var p å ett helt annat ställe s å det var en dubbelg ångare med exakt samma familjesammansättning och röst). Det blev en fjärilsdrake. Jag blev jättenervös och de var jättetrevliga allihop. Alldeles efter kom ett annat gäng med en man i sällskapet som var jättejobbig och ville ha helt andra priser p å det han ville ha än vad de egentligen kostade. Snobbig sn ålj åp!

Jag är s å arg att jag h åller p å att g å i bitar. -Jag klarar inte av det här du f år ta över, säger jag med sammanbitna läppar. -Det är väl ingen konst att skicka ett företagspaket, det har du väl gjort en massa g ånger tidigare, säger Johan. Jag skakar p å huvudet, jo, det är kr ångligt. Jättekr ångligt, men om du tycker att det är s å lätt s å varsegod gör det du. Sen är storgrälet ig ång. Till slut skriker jag rakt ut att jag vägrar att befatta mig med det här paketet! Johan stirrar p å skärmen och ställer allehanda fr ågor till mig som jag varken kan eller ens vill försöka besvara eller försöka ta reda p å. Hur och när paketet ska levereras är högst oklart och jag lämnar med varm hand över det dilemmat till Johan.

avdelningstecken

Har inhandlat 50 st sm å dessertsk ålar i plast till kassören i hamnföreningen, oombedd s å jag hoppas hon vill ha dem. De kommer inte g å att f å tag p å sedan eftersom de är i plast, men de är väldigt praktiska att servera sm å desserter i och det är hon som brukar st å för det p å v åra årliga grillfester. N åja, om hon inte vill ha dem s å kommer jag säkert att ha användning av dem själv. Kanske bjuda p å n åt litet gott när drakbutiken firar 20- årsjubileum om vi ska ha n åt s ånt eller n ågot annat.

Med god hjälp av Twitterkompisar har jag hittat en hel del p å Mastodon nu. Alla är kanske inte s å aktiva... än men jag hoppas att det kommer ändras... Faan vad jag saknar Twitter rent ut sagt! Trodde inte det skulle vara s å jobbigt men kanske ett nyttigt och bra bevis p å hur beroende av sociala medier jag är?

avdelningstecken

Jag har tydligen glömt att berätta om min dunderfadäs p å biblioteket för n ågra veckor sedan. Jag hade nästan läst ut alla böcker jag hade l ånat och skulle l åna nya, s å jag googlade efter gobitar och sökte. Var enda bok jag letade efter s å stod det att den inte fanns p å just mitt bibliotek, s å jag trodde naturligtvis att jag var tvungen att reservera och att de skulle komma dit s å sm åningom men det borde väl i alla fall finnas n ågot av mina önskem ål inne tänkte jag och fortsatte reservera... upp emot trettio böcker!!! eftersom det inte angavs att n ågon var tillgänglig. När jag sedan kom till biblioteket tv å dagar senare för att lämna tillbaka de böcker jag läst ut och förhoppningsvis kunna l åna n ågra inkomna böcker pekade bibliotekarien p å en hylla högt upp precis bakom disken. Där var det en 2-3 meter l ång radda av böcker som jag hade beställt. Jag blev kokhet om öronen - Förl åt! det var verkligen inte meningen sa jag. Nää, sa hon menande, s å m ånga böcker hade du väl inte tänkt l åna. -Nej, verkligen inte, erkände jag skamset och berättade att jag inte trodde att böckerna fanns inne s å det var därför jag fortsatte reservera, fler och fler och fler.

Johan och jag pratar om arkitektur och arkitekternas sämre tider just nu med anledning av l ågkonjunkturen. Johan berättar att Erik Olsson ville ha ett utedass p å Korumpu i Kovik. D å ville kommunen ha in en ritning p å det. Erik Olsson blev arg och ritade ett h ål med en fyrkant runtom och skrev vy uppifr ån, skrev under och skickade in till byggnadskontoret. När han kom tillbaka hade de satt upp hans ritning p å väggen. (Han var ju känd konstnär s å det var ett konstverk, tyckte de.) Han gick fram, rev ner det, rev sönder och kastade.

 

avdelningstecken

Fiskekurs fredag kväll - söndag mitt p å dan 15000 kr, ing år inkvartering i stuga, mat och dryck, vadarbyxor, handskar, kniv, balja, nät och bok om fiske samt fiske under ledning av Johan. Vi rensar fisken och tillagar den, 4-5 deltagare per kurs... Johan säger att han inte orkar. -Jag tror inte folk betalar 15000 för en fiskekurs p å 3 dagar, svarar dottern kritiskt.-Inte vem som helst, envisas jag, men kockar som jagar älg och hjort och folk med pengar som inser hur mycket pengar man kan tjäna p å att fiska själv, plus nöjet. Det ska först ås vara vin till maten och s å... s ånt här brukar kosta och det är ju mycket som ing år. Det är ju väsensskilt fr ån de fiskekurser som erbjuds, här handlar det inte om flugfiske eller att st å och kasta utan nätfiske som ger garanterat god f ångst.

12 augusti 2023.

Vi blev bjudna p å glass av v åra fina Djupvikskompisar, Ingela och Stefan. Mjukglassen i Djupvik serveras minsann inte i sn åla portioner, den jag fick var gigantisk med jättegott tuttifruttiströssel p å, men jag orkade först ås bara drygt hälften. De skulle ligga vakna ute med och försöka f å se meteorregn. Ingela s åg stjärnfall natten innan och berättade att det var s å vackert. D å berättade jag om den märkliga farkosten jag sett försvinna rakt upp i himlen alldeles ljudlöst, när dottern och jag var p å stan för n ågra veckor sen. - En drönare sa Ingela och Stefan blixtsnabbt i munnen p å varandra, det är tydligen m ånga av dem numera.

äldste sonen skickar GPS-bild p å Facebook. 5- åriga Wilma har härjat runt i Jordbro tillsammans med 7- åriga Noelia, 14298 steg, bytt kläder med varann och varit i farten till kl 21.40. Det är nog lite farmorsgener där.... jag var i Wilmas ålder, kanske n ågot äldre när jag försvann, tror de hittade mig i kompisens trappuppg ång, satt och väntade p å henne ganska sent p å kvällen, de hade ringt polisen till och med!

avdelningstecken

Söndagen den 13:e augusti började med att vi åkte och hälsade p å dottern, hennes sambo och lille Zebbie som fick sin födelsedagspresent, 4 år minsann, eller 28 år om man räknar hund år först ås. De bjöd p å kaffe och vi hade en mysig stund i solen i deras trädg ård. Dottern testade ett magitrick p å oss och lyckades givetvis. Hon börjar bli riktigt bra p å s ånt.

Sen var vi och hälsade p å Johans pappa. Han hade ramlat och slagit sig ordentligt i ansiktet vid b åda tinningarna, det var torkat blod men han var vid god vigör och hade varit i kyrkan p å förmiddagen, en riktigt, duktig och snäll krutgubbe som fortfarande har huvudet med sig! När Johan och hans pappa började prata fiske och gamla Kongominnen smet jag i väg för att ringa sonen som jag lovat för att höra mer om barnbarnet Wilmas eskapader. Först fick jag byta n ågra ord med Wilma som var ivrig och jätteglad sen hade hon inte tid längre för kompisen kom. Martin berättade att hon och kompisen hade dragit i väg l ångt bort i parken mot Jordbro centrum. Där hade de klätt av sig nakna och bytt kläder med varandra... bland annat. Wilma hade f ått en GPS-klocka som man kan lägga in de närmastes mobilnummer s å att man kan ha kontakt men ingen annan kan ringa, s å sonen och Wilmas mamma hade haft full koll p å var hon var. Fick veta att de egentligen inte hade r åd för det hade g ått åt lite väl mycket pengar p å semestern s å jag swishade pengarna för klockan.

Som tur var handlade vi en hel del p å ICA i Burgsvik. De har jättegott rökt fläsk där till hyfsat pris och s å var det erbjudande p å bratvurst och halva reapriset p å fläskkarré 22:50 för drygt 500g s å det köpte vi ocks å. Sen var vi i handelsboden och köpte gurka och tomater. Deras gurka är gudomligt god!

Nu st år vi nere i Kettelvik. Det är tyst och lugnt, en och annan bil som åker förbi annars bara lite brus fr ån havet. Jag ska förkoka potatis som jag steker p å som hastigast tillsammans med kött och lök sen s å kan jag göra bearnaises ås i samma kastrull. Förberett, köttet är kryddat, bara att slänga i wokpannan tillsammans med vitlökssmör och sen när det börjar ta färg i med sherry och paprikapulver och efter n ån minut lök och potatis. Sen bara att vispa i bearnaises åspulver och vatten i kastrullen, l åta koka upp, stänga av värmen och smälta ner 50 gram smör till en fyllig ljuvlig s ås vid sidan av medan woken steker klart. Det blir gott det! och det var det verkligen! Jättegott! perfekt söndagsmiddag.

avdelningstecken

Johan läser högt om att medborgare i Kuwait g år till kontor och l åtsasjobbar, för egentligen behöver de inte det, landet har s å mycket pengar att deras inv ånare inte behöver jobba s å p å sätt och vis har de alla en basinkomst men eftersom man ska jobba för jobbandets skull s å l åtsas de jobba änd å. Det sas ingenting om alla de gästarbetare som till svältlöner utför det jobb som faktiskt änd å m åste göras.

Oavsett vilken regering vi har, är det inte hög tid att ta i tu med svensk arbetsmarknads strukturella problem? De är gigantiska! Med 10000 i basinkomst för alla i produktiv ålder och bonus p å det, högre bonus desto större behov samhället har av det arbete som utförs skulle folk änd å fortsätta jobba som läkare, sjuksköterskor, sopgubbar och inom hemtjänsten. Vi skulle slippa orättvisa bidragssystem och f å de arbeten som verkligen behövs utförda till en skälig ersättning. Egna företagare skulle själva bekosta sin basinkomst och det som var över det skulle utgöra deras bonus. All bonus skulle beskattas men i en stigande skala s å att de som hade bonus p å 5000 kr skulle betala ytterst lite i skatt p å de pengarna och de som hade bonus p å 40000 skulle betala minst 30% om inte mer och för att göra det hela än mer rättvist skulle man naturligtvis ta bort uppdelningen i kommuner, landsting och regioner och skatten skulle g å oavkortat till staten och alla kommunala verksamheter skulle s åledes vara statliga. En statlig enhetlig v ård och skola s å att alla i v årt land fick likvärdig tillg ång.

avdelningstecken

Man borde f å det inpräntat i hjärnan som barn att om man beställer en vara, ska föresl å en date eller överhuvudtaget göra n ågot s å gäller alltid fr ågorna vad? var? när? hur? Det funkar helt enkelt inte annars.

2023-08-15
En flock rödstjärtar flög fr ån havet in mot skogen. De är väl p å väg till Nordafrika nu.

Det blir Bratwurst idag och det ska bli s å gott! Det var evigheter sen vi hade korv senast känns det som men nu fick vi 2 paket för 27:50 per paket s å det blir ju under 15 kr per person och m åltid vilket är klart rimligt med de priser som har blivit nu. Johan fiskar s å vi äter gratis fisk 4-5 g ånger i veckan och d å blir matkostnaden väldigt l åg änd å. Sen hamstrar jag ost och smör, smöret i frysen och osten lagras ytterligare i kylsk åp s å trots dyrtider sparar vi fortfarande pengar istället för att l åna och det känns väldigt bra.

 

Fick för mig att det skulle vara väldigt gott med lite vitk ål och morot i korvgrytan och s å senaps- och pepparrotss ås till och jaa det blev mycket gott MEN att göra s ås p å redning i husbil samtidigt som man gör korvgryta i wokpannan visade sig vara lite av ett v ågspel, att f å plats med allting och bunken som vi har vetemjölet i var inte s å lätt att hälla ur, det fanns absolut ingenstans att ställa ner den p å s å det r åkade hamna ganska mycket mjöl i vasken och mjöl p å en v åt yta blir degkladd, vilket inte var s å roligt att ta rätt p å plus att det gick åt en massa hush ållspapper extra för att torka upp. Det blev inte bättre av att jag hällde ut diskvattnet ur s åskastrullen rakt ner p å utemattan och i Johans ena toffel! Det blev han inte överlycklig över precis.

avdelningstecken

Författaren, Jenny Colgan, vill att man ska g å in p å hennes twitterkonto och ge feedback p å hennes böcker, n åja hon har visst Facebook med, s å det f år ju bli där eftersom jag dyrt och heligt lovat att inte göra fler inlägg p å Twitter med anledning av att jag blev avstängd för att jag i all välmening uppmanat en kompis med ryggvärk att pröva att hänga sig i dörrposten, varp å Twitter stängde av mig för att jag hade uppmuntrat hen att beg å självmord. S å det är absolut färdigtwittrat för min del.

Det verkar nästan som om de försöker hoppa över mattan för att slippa torka av fötterna inne i Servicehuset s å jag f år väl köpa en matta till och lägga dit, för d å m åste ju det mesta stanna i mattan och inte kladda ner golvet.

 

Jag har läst ut "Jul p å det lilla hotellet vid havet" den var bra och väckte en hel del köksminnen. Minns första dagen när jag tog en sil och skulle hälla av med, tog fel sort s å silen gick sönder. Alla blängde p å mig som vad hade de nu f ått för d åre in i köket. Hu! det var ingen bra start men sen var de hur gulliga som helst och jag kom att stortrivas. Sen skulle vi ha p åsklunch före lovet och hela klassen skulle göra p åskbord. Jag anmälde mig för att göra Janssons frestelse. Jag tog första bästa potatis jag hittade och lök och skred genast till verket med att skiva lök och steka. Därefter gick jag p å potatisarna och började skala. D å kom läraren farande och skrek - men nej! det där är ju spansk färskpotatis som jag skulle ha till sillen! -Oj förl åt! kved jag, jag hittade ingen annan. Hon rev åt sig mina potatisar och hämtade den gammalpotatis som jag skulle använda. Bra, tänkte jag och började om med skalandet. Sen hämtade jag en stor kastrull med vatten för att blötlägga potatisstavarna i. Efter en stund kom läraren igen och gallskrek - Men människa vad gör du! s å där f år man absolut inte göra, stärkelsen ska vara kvar i potatisen. Jag försökte förklara att s å här hade jag och mamma alltid gjort, för att potatisen inte skulle bli brun innan den hamnade i gratängformen och s å blir det krämigare och godare men det höll hon inte med om och sa åt mig att om jag gjorde s å p å en stjärnkrog skulle jag åka ut med öronen före... ungefär s å... Jag blev vr ålilsk och skivade och stavade potatis s å kniven glödde. En klasskompis tittade förundrat p å - Vilken hiskelig fart, sa han. Mina Jansson blev hur som helst fantastiskt goda när de väl var klara och s å var det gammalt och glömt. Vad jag mer minns fr ån den festen var att t årtan var helläskig! Det var n ån sorts chokladt årta som var besk och nästan helt utan socker s å den lämnade jag därhän, tacksam för att jag inte varit delaktig i det projektet..

För det mesta hade vi väldigt roligt i köket och det allra roligaste var när vi gjorde kroppkakor till skolans alla elever. Vi började dagen innan med att koka potatis och förbereda fyllningen och s å gjorde vi degen, rullade bollar och kokade, samt gjorde s ås till dagen efter. B åde lärare och elever blev mycket glatt överraskade och sa att det fick vi gärna göra om. Det var lite stressigt och mycket jobb men s å väl värt det.

Pocherad torsk med äggs ås fick vi ocks å laga. Jag trodde inte jag skulle tycka om det för jag mindes grundskolans variant som var fullständigt vedervärdig. Jag hade helt fel, det var n ånting av det godast jag lagat och ätit! Vi gjorde sm å veckade lock av papper, förkokade ägg till exakt rätt h årdhet och var väldigt noga med temperaturen p å fisken. Ojojoj s å gott det blev!

En dag under praktiken ombads jag att göra kladdkaka till en födelsedagsfest, bara s å där, utan recept, precis som om jag var en s ån som gjorde kladdkaka var enda dag. Jag stod fullständigt handfallen, sen kom jag p å att jag kunde googla s å det gjorde jag och det är ju gudskelov inte särskilt m ånga ingredienser i en kladdkaka s å det gick galant och de blev helt perfekta.

avdelningstecken

Jag skulle inte lägga mig i det där 40- årsfirandet ju men s å var jag ute och kollade om de har n ån god mat n ånstans p å fredag när Johan ska till lasarettet och! d å visade det sig att de hade ändrat menyn p å Smak av Gotland och serverar tacomeny just den dagen vilket är helt perfekt eftersom Cassandra är glutenintolerant och dessutom älskar tacos. Alla älskar tacos s å det kanske blir där, för d å slipper Johan planera ocks å och det är exakt s å han vill ha det. Vad som helst bara det inte är för dyrt och inget hamburgerkladd samt att han slipper planera.

N ågon ringer och fr ågar om en gul cykel. Johan förklarar var de finns och kunden hittar den. Han tackar för hjälpen och de lägger p å. Cashing! hörs det i mobilen efter en stund. Johan sjunger - H åh åjaja, h åh åjaja, ja ´e torpare jag å ja har´e s å bra.

Finns det n åt äckligare än fiskbullar? Min moster sa att bara det är hummers ås till s å är det jättegott. Jag smakade. Aldrig mer. Jag klarar inte ens lukten, kan inte vara i samma matsal som en som äter fiskbullar, det g år bara inte. Det är som att min egen goda matl åda blir totalt förstörd om n ån sitter och käkar fiskbullar alldeles intill.

S å fort det handlar om att man ska vara med och stödja n ågonting s å vill de bara ha m ånadsgivare. Jag vill inte bli m ånadsgivare och jag undrar hur m ånga fattiga stackare som s å sm åningom hamnar hos kronofogden för att de helt enkelt inte kan tacka nej till att bli m ånadsgivare? Om du ger 100 kr i m ånaden till tio olika organisationer s å blir det tusen kronor i m ånaden. Säg den fattigpensionär som har r åd med det? d å försvarar de sig med att slingra sig och säga: - Nej, men vi vänder oss kanske inte i första hand till fattigpensionärer. -S å fattigpensionärer som vill skänka en hundring n ån enstaka g ång till behjärtansvärt ändam ål ska inte kunna göra det? undrar jag försiktigt.

Svenska är ett konstigt spr åk. P å engelska heter det the fishes och the fishermen p å svenska heter b åda fiskarna. Fiskarna tittade efter henne när hon gick förbi och d å menar man givetvis inte fiskarna i vattnet utan fiskarna i b åten som fiskar upp fiskarna. Ja, ni hör ju själva hur tokigt det blir.

avdelningstecken

 

Dottern skickar bilder och videos p å s ånt som är färdigt till årets spökhus. Det är inte s å mycket tid kvar nu s å det börjar bli lite pirrigt. Kommer det lika mycket folk som förra året? eller till och med fler?

Torsdagen den 17 augusti. Det är soligt, lugnt och skönt här i Djupvik idag p å morgonen. Vi ska handla lite mjölk och grönsaker p å vägen till Kovik om en stund. Sen blir det nog en ganska lugn dag, försäljningen minskar för varje dag som g år nu. Barnen börjar skolan och hösten närmar sig.

 

N ågon p å Facebook skriver till mig p å Messenger att jag liknar en apa. Ska det vara roligt? eller? har lust att svara att vederbörande inte är s å fasligt vacker hon heller men avst år. Det är en icke-kommentar som inte har n ågot svar, för s å skriver man bara inte, eller har jag för höga tankar om mig själv? s å jag f år kanske skylla mig själv om n ågon skriver s å? Jag kanske faktiskt är rätt lik en apa numera med dubbelhaka och allt och spelar det egentligen n ån roll s å länge jag inte blir bitter och elak och f år en kall misstänksam blick för det vore ju faktiskt värre. Om jag är ful gör ju inte s å mycket men om folk inte tycker om mig för att jag är hemsk och elak det är värre, för s ådan är jag ju inte gudskelov! Senare förstod jag att det inte handlade om mig personligen utan en s ång men eftersom jag inte lyssnar p å den sorters musik kunde jag ju knappast veta det.

 

Jag ögnar igenom dokumentet skickat och betalt och är nöjd med att vi för m ånga år sen gick över fr ån faktura till förskottsfaktura. Det var jobbigt och trist att behöva jaga 30-40 d åliga betalare under hösten och när en kund sedan inte betalade närmre 2000 kr trots p åstötning d å var m åttet r ågat och vi gick över till förskottsfaktura. Det har vi aldrig ångrat.

Fredagen den 18:e augusti 2023.

Sl år p å nyheterna. Hua! bara krig och elände och höjt terrorhot mot Sverige. Klart man blir orolig! har ju barnbarn i Stockholm! och v ågar man överhuvudtaget ge sig ut och resa mer eller g å p å n ågot stort evenemang? -Borde vi inte fr åga n åt säkrare land om vi f år h ålla Melodifestival där 2024? -Iran? försl år Johan blixtsnabbt.-Haha! de kommer ju lyncha oss hela bunten som hämnd för koranbränningarna, s å det är nog ingen bra idé, svarar jag. Undrar hur det blir med Nobelfesten? det m åste ocks å vara ett stort fr ågetecken i dessa tider.

avdelningstecken

Vi åker till Visby för Johan ska till lasarettet. -Jag g år till kupan och ser om jag hittar n ån bok och lite kläder till Alexander (Johans barnbarn, snart ett år som växer s å det knakar). -Okej, säger Johan det blir en lagom promenad för dig. -Nää, alldeles för l ångt egentligen, skrattar jag och hoppar ner fr ån husbilen med regnkappa i högsta hugg. Det har regnat och kan ännu komma n ån skur, man vet aldrig. Jag promenerar i väg och det var inte s å l ångt som jag mindes det. Det verkar stängt, jag kikar som hastigast p å öppetskylten, det st år att de öppnar kl. 10.00, jag kollar p å klockan i mobilen. Okej! jag är bara lite tidig för klockan är bara 09.57. Jag väntar en stund och tycker att nu m åste väl änd å klockan vara tio men det är fortfarande lika mörkt. D å tittar jag mer noggrant p å öppetskylten och f år d å se att de öppnar kl tio alla dagar utom fredag och det är först ås fredag idag. Irriterad vänder jag tillbaka till husbilen p å öster-parkeringen. Vem vet, de kanske har rea i bokhandeln p å öster? Mycket riktigt det var halva reapriset med anledning av att de ska bomma igen för gott. S å trist först ås, att bokhandeln inte överlever i det medieutbud som finns nu men perfekt för mig just idag.

Tacobuffé p å Smak av Gotland var det ju inte nej. Det var flera år sen de hade det, fick vi veta väl framme vid disken. Det var schweizerbiff med champinjons ås s å gästerna var väl inte överförtjusta direkt men alla åt utom mor och dotter i gänget. Jag skojade lite om det, att bara de som ätit upp maten fick en delicatoboll till efterrätt men givetvis fick de ocks å, för husfridens skull. Sen satt dottern och petade ner tep åse, och pappersservetter p å tallriken tillsammans med kvarvarande s ås och potatis. -Unga damen f år lämna i sin tallrik själv och lösa mysteriet med sopsorteringen, meddelade jag, eftersom jag hade plockat undan alla andra tallrikar. Sen skiljdes vi fr ån lilla familjen och Johan och jag fortsatte till återvinningen för att fylla p å gasol och sen vidare till Lerboden eftersom jag ville fylla p å vinsatsförr ådet- åh nej! utropade jag när jag s åg att hela hyllan med den rödvinsats jag brukar köpa gapade tom. -Ja studentk åren var här för en stund sen sa expediten. Aha! sa jag, ja, men d å gick det ju till välgörande ändam ål i alla fall och s å tog jag den lite dyrare sorten i stället, stack mig p å p åsen med jästnäring m.m. s å det började blöda ymnigt i pekfingertoppen, försökte suga upp blod emellan åt eftersom jag behövde b åda händerna för att bära vindunkarna.

Det bar vidare till Lidl och för fösta g ången p å hela 2023 föll jag för frestelsen att köpa 1 kg köttfärs, det var den färs vi gillar bäst, fläskfärs och den var nedsatt till 79 kr/kg s å det blir m ånga m ål mat till billig penning med dagens m ått mätt och s å blev det minst tio kakor vit choklad, en röd paprika och en purjolök. Därefter traskade jag över till Willys och köpte 7 ostar, ett vitk ålshuvud och 1,8 kg Barilla spagetti. Färdighandlat? Nää... sen bar det vidare till Jysk och Jula. För att köpa dörrmatta och drap ålakan p å Jysk och sen gick Johan vidare till Jula för att köpa lim och eventuellt en ny gräsklippare. Jag väntade kvar i husbilen ganska nöjd med att ha traskat runt 5,2 km p å en och samma dag. Stegräknare är en självförtroendestärkande uppfinning.

Ja, Johan hittade sin gräsklippare. Allra sist stannade vi till vi ö&B för att köpa Fisherman´s Friend och salladskrydda men s å hade de 6 burkar Heintz tomatsoppa för 89 kr. Har du testat den? om inte gör det. Det är den godaste tomatsoppa som finns. Jag brukar spetsa den med lite koreansk rökt chilipasta och det blir bara vansinnigt gott!

äntligen hemfärd, trodde vi, för när vi passerade butiken i Kovik var hela g ården full med paket, s å vi var tvungna att stanna och plocka in dem i växthuset.

avdelningstecken

Dottern och jag har skrinlagt den planerade Londonresan. Det blir för dyrt helt enkelt. Jag kikar p å alternativ, all inclusive till Grekland, Spanien eller Portugal men nää det blir för dyrt det med om man ska ha n åt gott och trevligt utan kackerlackor. Det slutar med att jag kikar p å Tallinresa. Det vore ju inte helt fel, med en A-hytt och VR-upplevelse, Fotografiska och kanske n ågra nätter extra i Tallin, klart värt att titta vidare p å.

Nu har jag bokat in mej och Wilma med föräldrar p å musikalen Matilda p å min 70- årsdag lördagen den 3:e februari. Efter föreställningen åker vi hem och avnjuter lasagne och Tiramisu.

Började dagen med spagetti och tomatsoppa det var gott men blev lite slabbigt för jag hittade ingen t ång s å jag fick försöka fiska upp spagettin ur wokpannan med hjälp av tv å slevar och det gick s å där. Har penslat stort ånaglarna. Det är ju s å varmt att jag kan g å barfota nu igen. Vi stannar i Djupvik idag, s å det blir väl lite halvsemester. Ska göra i ordning n ågra drakar fram åt dagen och betala tv å leverantörsfakturor men det är ingen panik med det, det är ju söndag idag. Halvmulet och lugnt och skönt.

Jag har googlat p å Savoiardokex och Galbani Mascarponi till den utlovade Tiramisun till födelsedagen. Kexen finns p å Coop men den krämiga gräddiga färskosten verkar lite sv årare att f å tag p å, s å det lär jag nog f å förbereda i god tid.

Funderar p å hur jag kunde svänga fr ån en vuxensemester i Portugal med Johan till ett musikalbesök i Stockholm med fem och ett halv åriga barnbarnet Wilma? Kanske för att man inte f år det roligare än man gör sig och med Wilma blir det aldrig tr åkigt, s å mycket vet jag ju. S å jag s åg bara hennes nyfikna blick framför mig när jag ögnade igenom listan med evenemang i Stockholm. Matilda är ju perfekt! tänkte jag, kanske lite förhastat eftersom sonen ringde lite senare och talade om att Wilma kan bli väldigt rädd för väldigt lite när man minst anar det men att de ska förbereda henne genom att se filmen hemma först och d å mindes jag ju! Wilma har otroligt mycket fantasi s å allting nytt kan förstoras och förvanskas enormt! men det hjälper säkert att se filmen först s å g år det nog bra. Vi kom överens om att jag skulle köpa biljetter längst ut i raden s å att det g år lätt att ta med Wilma ut om hon blir rädd.

Johan hittade t ången. Den l åg i botten i den gr å backen precis där den skulle men den är ju mörkbrun s å det var väl därför vi missade den. Jag f år skaffa en vit som syns... om det finns? Googlar och det finns först ås inte, bara allt ång, brun eller metall, sen finns det endast 4 kvar av en vit salladst ång i akryl men det är ju inte riktigt det jag söker efter.

De fem näringsämnen som tycks motverka Alzheimers är lykopen, retionol, lutein, zeaxanthin och vitamin E. Köttfärs, pasta, potatis, fiskpinnar och pizza inneh åller ytterst lite av de ämnen hjärna och celler tydligen behöver, nämligen tomat, paprika, spenat, sallad, k ål, vegetabiliskt fett, ägg, lever, nötter oliver m.m.... om jag först ått det rätt?

P å Mastodon pratar vi om hur roligt det är att plocka svamp och jag berättar att ofta blir det bara nejlikbroskskivling, vilket inte är s å bara eftersom den är väldigt smakrik och god. Den finns nästan överallt i gräsmattor och i hagar här p å Gotland. Tror inte att det är s å m ånga som fattar att de g år att äta, det är ju oftast inte den första svampen man lär sig även om det kanske egentligen borde vara s å, gula kantareller är ju betydligt sv årare att hitta!

Kom just att tänka p å en f.d. kompis som demonstrativt slängde kaffeinneh ållet i muggen över axeln. N ågra m ånader tidigare hade jag bjudit p å svindyr perfekt tillagad tonfisk som hon sa var jättegod, det var självservering och hon lassade p å en rejäl portion och åt bara upp en tredjedel? Gör man s å? Jag menar att om man f år en färdig portion framför näsan eller n ån annan lägger upp åt en d å är det klart att man inte behöver äta upp allt men om det är självservering s å tar man ta mig tusan inte mer än man äter upp! Det är ouppfostrat och nedl åtande och helt enkelt vidrigt tycker jag. Vuxna människor ska banne mig ha lärt sig att det man själv lägger p å tallriken det äter man ocks å upp. Punkt slut.

avdelningstecken

2023-08-21

Vaknade med tandvärk. Inte jättemycket men tycks inte ge med sig. Har gnott in lite tandkräm runt tanden s å nu är det bara att h ålla tummarna. Mulet tyst och lugnt här i Djupvik. En dam försökte tränga sig in p å toa i servicehuset. Sambon sa att det fanns en mynttoa som fungerade . Hon vände och gick tillbaka till husbilen utan att testa mynttoan. Sen försökte hon nästan rycka tag i handtaget när jag kom ut och fr ågade -Can I come in? -No, svarade jag barskt och slängde igen dörren.

Har f ått ett företagsmail som ifr ågasätter hur vi ser ut fr ån ett företag som vädjar till sm åföretagare att anlita dem för att ta framföretagsprofil åt dem, hur viktigt det är hur man ser ut osv. De har nog aldrig varit hos oss. En mer distinkt och personlig framtoning än vi har finns nog inte och i stort sett gratis dessutom. Den har h ållit i snart tjugo år s å den lär väl h ålla lika länge till om inget revolutionerande missöde inträffar.

Idag verkar det bli en väldigt lugn dag. Jag ska betala en leverantörsfaktura och s å f år vi eventuellt en storleverans men den behöver vi inte packa upp med en g ång. Sen kanske vi gör en liten utflykt till östra sidan av ön imorgon. Varorna som skulle komma har redan kommit och vi har tagit ur handtag ur drakförpackningarna som ska vaxas, packat och beställt leverans till ett paket med glasfiberstavar s å egentligen skulle vi kunna tidigarelägga utflykten till idag. Jag ska bara lämna tre böcker och hämta tv å p å biblioteket sen är jag utflyktsredo. Det viktigaste med utflykten för min del är böckerna.

Nu st år vi nere vid Sysne udd, vi är alldeles ensamma här p å en öde vacker strand.Jag lagade fläskfilégryta med bearnaises ås. Tyvärr saltade jag grytan lite väl mycket s å den var inte riktigt lika god som den brukar men n åja, god änd å.

Var inne och kikade p å Twitter som hastigast, tv å stycken har avföljt mig sen jag avföljde den där hemska knäppgöken. Det g år kalla k årar bara jag tänker p å honom. Hur kunde han ens bara tro att jag skulle kunna önska livet ur honom bara s å där? utan orsak ens liksom. S å grym, ogrundad och vidrig anklagelse att det vänder sig i magen bara jag tänker p å honom och enda orsaken till att jag inte kan skaka av mig det är hur jag kunde vara s å dum att jag inte avföljde honom l ångt tidigare för han hade ju faktiskt betett sig märkligt flera g ånger innan, krävande och självömkande p å n åt sätt. Herre Gud! Jag swishade till och med hundra kronor till honom en g ång. En g ång, sen aldrig mer för jag ins åg att han endast behövde de pengarna för egen lyxkonsumtion och egentligen har han antagligen det betydligt bättre ställt än jag. Vidrigt. S ånt ska man passa sig för! jag borde inte skriva det här men han förstörde mitt Twitterliv s å ja han är verkligen värd det dubbelt upp! Jävla skitstövel!

Tandvärken har gett med sig lite, livsvärken har tilltagit p å tandvärkens bekostnad, vet inte vilken som är värst - besvikelsen eller lidandet, det är väl vilket som antar jag.

20230822

Okej, jag var inte p å allra bästa humör ig år kväll märker jag när jag läser tillbaka, för s å illa är det änd å inte, nästan allting annat i mitt liv är ju ganska perfekt, tandvärken gav med sig, husbilen rullar i väg med oss dit vi vill och just nu halvligger vi och läser p å Sysne udd med solglitter i havet, ett stilla havsbrus, lite svagt rassel när n ån av oss ändrar ställning, när vi vänder blad, v åra andetag och mitt knappande p å tangenterna just nu är de enda ljud som hörs.

Fiskgryta med nybakat bröd p å Café Skolhuset, Katthammarsvik, östergarn, kaffe med hembakad kaka p å maten. Oj s å gott det var, den godaste aioli jag n ånsin ätit! och proppmätta blev vi 🥰. Hemlagat i fantastiskt fin miljö med! missa inte detta, en prisvärd upplevelse. Tur att jag inte hade åtsittande jeans eller kjol för d å hade jag exploderat, eller kläderna, det är ocks å en variant.

Vi hittade tre stycken stora stolta fjällskivlingar i Ardre, men jag hann inte fota för det kom bilar bakom och smal väg strax innan en kurva s å det var bara att slita åt sig och flyga hals över huvud upp i bilen igen.

Eftermiddagskaffe intogs p å Strandcaféet i Ljugarn. När vi skulle beställa klättrade en gigantisk spyfluga omkring p å bagels p å översta hyllan. De var täckta med en trasig nätkupa. De nedre hyllorna med bakverk var skyddade bakom en glasruta och där fanns bland annat morotskaka som s åg god ut s å vi bestämde oss för varsin s ådan. Johan fick en kaffemugg som inte ens var ordentligt diskad och kaffet var slut. De ordnade blixtsnabbt fram nytt kaffe och b åde kakan och kaffet var mycket gott. Det var nära till en ren och fin toalett. Priset var lite i överkant, 165 kr för oss b åda tillsammans, men det var trevlig personal och mysigt eftersom det ligger väldigt fint alldeles vid havet.

Hu vilken tr åkm åns hon är den där Maria Gutebring! Jag googlade p å henne alldeles nyss. Har hon gjort n ågot brottsligt? Nää, det finns inga noteringar om det. Hon syns inte mer än alla andra heller och hon tillhör verkligen inte de rikare i samhället och hon har bara bott med Johan Hallin i 15 år, sedan 2007 (s å det är ju faktiskt 16 år men änd å). Hon är verkligen inte Google-värdig p å minsta lilla vis.

Fritt översatt fr ån Mastodoninlägg idag "Om du är rädd för att böcker kan ändra n ågons tänkande s å är du inte rädd för böcker utan för tänkande."

avdelningstecken

Jag har snart slukat halva Rosengädda nästa" av Emma Hamberg. Underbar m ålande liten berättelse som skulle passa förträffligt som julkalender eller s å. Det är str ålande vackert väder, kanske en av de sista riktigt fina sommardagarna och jag sitter inne och läser?! helt galet egentligen men det är s å jag vill ha det.

Borde g å och duscha och tvätta h året nu men det känns som att jag m åste stanna i husbilen och vakta mitt torn av burkar, termos och alla lite tyngre saker jag kunde hitta för att f å gurkskivorna mellan tv å tallrikar i press. Om sambon kommer in och ska ha kaffe kanske han inte alls först år anordningen och saboterar alltsammans, det f år inte ske. Det är bättre att jag tar en skriv- och läspaus s å hinner lagen svalna lagom tills vätskan dragit ur gurkskivorna. Nu är pressgurkan färdig, den blev god men jag lyckades inte pressa ur all vätska klokt. Nästa g ång tar jag en tidning ovanp å och ställer mig p å tidningen och hela anrättningen, det borde göra susen.

Funderar över det där med smycken. Visst är det vackert men allting över 300 kr är för mig investeringsobjekt att ha i ett kassask åp. Numera gör jag egna s ådana där leksakshalsband av träkulor för att pigga upp ett plagg nu och d å annars är jag oftast helt smyckeslös. Jag har nog aldrig varit n ån riktig smyckesperson. Jag fick guldarmband och pärlhalsband av mamma men bortsett fr ån att de fick mig att tänka p å henne s å betydde de aldrig n ågot särskilt. Jo, jag fick ett diamanthalsband av en pojkvän en g ång med, vet inte ens vad som hände med det, gav jag bort det till dottern? eller ligger det fortfarande i en byr ål åda? Nej, smycken har aldrig riktigt varit min grej och det är sällan jag noterar om n ån annan bär smycken eller ej heller. Jo, Johans mamma hade stora roliga annorlunda halsband, det märkte jag och tyckte mycket om eftersom det var hennes personlighet p å n åt sätt. Dottern har ett litet vackert designat guldhjärta som hon bär som halssmycke jämt, som hon har f ått av sin sambo, det är mycket stilfullt och vackert, klär henne perfekt och passar till allt.

 

Lyssnar av en händelse p å PM Nilssons sommarprat, Skavkulla, Aspö Björkholmen och Karlskrona, mammas uppväxt och mina barndomssomrar där, när jag var ute med kusin Peter och åkte hans alldeles egna motorb åt, när jag åkte vattenskidor p å Skavkulla, vilka minnen! Jag hade ju ingen aning om vad det skulle handla om när jag började lyssna.

God mat p å Holmhällar. En geting blev intresserad, som tur var gillade han Johans s ås bäst som han gärna delade med sig av till den objudne matgästen (det hade inte jag gjort!).

Jag övar mig i simultankapacitet. Spelar V75, swishar pengarna till byggsatsjulklapp till barnbarnen, skriver och läser samtidigt, ja, inte exakt samtidigt först ås men nästan. Det g år faktiskt hyfsat..

Hur kan man ens komma p å tanken att uppmana pensionärer att "kicka ig ång" vardagen efter semestern? Som pensionär är det ju vardag/semester året om, eller? s åvida man inte fortsätter att jobba trots åldern men d å är det oftast s å att man jobbat in sig i ett hörn och inte kan sluta oavsett sommar höst vinter eller v år, dag eller natt. Ibland är unga reklammakares fantasi och tankeverksamhet sorgligt begränsad.

Det börjar bli eftersäsong nu och inte s å mycket kunder s å vi bestämde att vi skulle ta en tur till Storsudret igen över helgen. Vi år god god mat p å Holmhällar. Jag tog samma som förra g ången, fläskfilé med bearnaises ås och Johan tog lammsmäcka. En geting blev intresserad, som tur var gillade han Johans s ås bäst som han gärna delade med sig av till den objudne matgästen (det hade inte jag gjort!). P å lördagseftermiddagen fick jag för mig att jag skulle spela p å hästar, bara lite, för det var länge sen jag gjorde det sist och nu hade jag ju tid med. Jag satsade 48 kr och vann 258 kr s å det tyckte jag vi var värda en flaska Prosecco för, s å jag tog fram skumpan ur barsk åpet (sk åpet under handfatet i badrummet)och stoppade den i frysen en stund. Det var första g ången jag drack Prosecco och det var gott men jag tror nog att jag gillar Cava lite bättre änd å.

P å söndagsmorgonen sov vi ut ordentligt och sen funderade vi över om vi skulle besöka n ågot p å hemvägen. Vi kollade in Majstreg ården men där var s å vansinnigt mycket folk s å d å bestämde vi oss för Naturrum och Trädg årdscaféet där. Det var ett utomordentligt bra beslut. Vi tittade först p å utställningen som var b åde lärorik och spännande och därefter åt vi vegetarisk paj i kaféet. Slutligen strosade vi runt i den fina örtag ården utanför en stund. Det var en väldigt fin eftermiddag.

 

M åndagen den 28 augusti. Johan ringde v årdcentralen för att höra om provsvaren efter hans senaste läkarundersökning. Det var inte s å bra. De hade hittat en liten tumör p å njuren, s å nu ska han f å remiss till biopsi p å den. M åtte det inte vara malignt!

Vi hann plocka ihop svamp till varsin svampmacka p å vägen till drakbutiken idag. Jag hann till och med rensa, steka med lök och smör och äta min precis innan första kundklungan kom. De var fr ån Norrland och jag berättade att det kryllar av svamp i år. De var inte s å bra p å svamp men skulle f å besök till helgen av en väldigt svampkunnig dam. -Ragga upp henne d å, sa jag, för det f år ni inte missa. Herre Gud! vad avundsjuk jag blev, Hälsingland med mandelkremla, sillkremla och Gud vet allt, fast å andra sidan har de väl inte riktigt lika mycket Stolt fjällskivling där uppe som vi har här... mycket vill ha mer ;). Vi var rörande överens om att svamp ska man lära sig ute i naturen, gärna en eller tv å sorter i taget s å att man säkert kommer ih åg och an skilja dem åt. Man ska se hur de ser ut i verkligheten, känna och dofta och se var de växer.

avdelningstecken

P å biblioteket börjar de väl snart undra om jag försöker sätta världsrekord i att plöja feelgoodromaner i alla fall om jag inte gör n ånting annat än att läsa just s ådana. Det gör jag faktiskt, jag hinner med en förfärlig massa annat men jag tittar väl inte riktigt lika mycket p å TV längre och det var länge sen jag hann se n ågot p å Netflix s å det är väl den tiden jag lägger p å böckerna, vilket f år mig att förfäras över hur m ånga tr åkiga meningslösa timmar jag slösat framför TV:n i stället för att läsa en helt fantastiskt rolig och spännande bok!

Jag tejpar fast etikett p å paket och säger till Johan att nu f år vi en kund. Han ser att jag är fullt upptagen och g år ut för att ta emot kunden. Om han hade vetat att jag egentligen var helt klar med paketbestyret s å skulle han ha l åtit mig sköta den avdelningen, s å brukar det vara. Egentligen var jag färdig och redo att ta kund men med tanke p å beskedet vi fick i morse kan det nog vara lite bra att han har lite sociala sysslor som skingrar tankarna fr ån en eventuell malign tumör, s å det är nog nyttigt för honom att f å prata och skratta lite med kunderna. Han hade annars tänkt förbereda fisken till middagen ikväll men den springer ju inte bort och blir inte d ålig av att ligga i tio minuter heller. Oj! nu kom det en husbil med som ställde sig olämpligt ute p å vägen och de som hoppar ur känner de kunder vi redan har här... vilken röra det blev nu d å, hoppas Johan reder ut det, det gör han säkert fast fisken f år vänta ytterligare fem tio minuter. Jag gömmer mig här i husbilen tills det är absolut nödvändigt för jag känner inte alls för att trippa ut och kvittra med kunder, svettigt asocial som jag känner mig. Nu plingade det till i mobilen, bra! d å har en kund handlat färdigt i alla fall.

Johan öppnar husbilsdörren med en väldigt konstig min. -Vad är det? fr ågar jag. Hoppas vi inte s ålt n ågra st ålmobiler med glaskulor. -Varför d å? undrar jag, halvkoncentrerat med ögonen ner p å boksidan. -Därför att den förpackning som det st år ovala i ligger de rektangulära och den förpackning som ska inneh ålla de rektangulära st år det ovala p å. Jag gapskrattar -Aha! det var därför jag trodde att det inte fanns n ågra ovala. Tur att n ån ville ha dem när vi var här s å f år vi ändra det imorgon men jag tror faktiskt inte s å m ånga om ens n ågon har köpt n ån s ån alls i år för vi har ju s å m ånga kvar.

Johan ska till lasarettet för skiktröntgen i eftermiddag, s å vi blir nog här i Djupvik n ågra timmar till jag har hackat en vitlöksklyfta och värmer pastavatten i wokpannan... hungrig! Det var lite svamp och fett kvar i pannan som jag skrapade ner i en sk ål, ska återanvända det när pastan kokat klart och s å i med en burk tomatsoppa och p å med lite ost, det blir nog bra.

Borde fylla p å gari åt Johan men orkar inte. Vi har kylsk åpet utanför butiken i skjulet som Johan byggt upp som skydd för kyl och extrafrys och s å ett bord och n ågra stolar s å att vi kan visa hur man sätter ihop stuntkites och foils. Gariburken st år i det kylsk åpet eftersom kylsk åpet i huset är trasigt. Det är väl meningen att vi ska köpa ett nytt till huset s å sm åningom men vad det gäller att köpa vissa saker är det senare än förr som gäller i Johans värld.

Jag var i bokhandeln och köpte tv å reaböcker och Johan fick komma in tidigare p å röntgen s å nu har vi sparat in tid s å att jag förhoppningsvis kan lämna och hämta böcker p å biblioteket.

P å eftermiddagen var vi och hälsade p å Johans dotter och familj. Cassandra, 11 år var inte med för hon var med en kompis. Vi andra fikade p å Träffpunkten i Gr åbo. det är alltid lika billigt, gott och trevligt där och s å kan man samtidigt se om man kan hitta n ågot bättre begagnat. Den här g ången blev det morotskaka och kaffe för 10 kr och tv å skjortor, ett par fina jeans, höstkängor, en bok och klossar till lille Alexander. Han växer som bara den, 10 m ånader och har redan storlek 86 cl i kläder! en riktig charmör är han, jättesöt, glad och snäll nästan jämt.

Vi hade bratwurst till middag idag och jag gjorde en coleslaw p å morot och vitk ål samt pepparrot i och det var jättegott.

Imorgon eller väldigt snart m åste vi till bilverkstan med husbilen igen, ett däck small helt plötsligt. Världens smäll! Det var en hund utanför med, den stackarn m åste ha blivit dödsförskrämd och kanske tappat hörseln?

 

Torsdag 230830 Vi ligger kvar i sängen och tittar p å nyheterna. En reporter betonar piggvar som Ingvar, vi skrattar s å vi hoppar. N ågon borde berätta för den stackarn att det handlar om en fisk som heter piggvar med betoning p å var som i kuddvar. Johan spinner vidare p å temat piggvar.-Piggvar och Valén var ute och gick en dag och s å stötte de p å Sillén och Laxén.

öppnar e-posten och f år besked av Google att ett av mina foton fr ån pizzerian i Jordbro har haft 90000 visningar, ja du läste rätt, en nia med fyra nollor efter sig!

Vi rullar i väg till verkstan i Sanda och åker förbi Ann Cederlund Bogström. -Oj vad fint hon har det! utropar jag. -Ja, pluttinuttit, säger Johan. Ja, hon är en riktig konstnär som b åde skriver bra och m ålar konst som folk vill ha p å väggarna, hon är produktiv, skicklig och har fantasi till skillnad fr ån m ånga andra som kallar sig för konstnärer men lever p å n åt s å kallat verk som de har gjort för m ånga år sen och har kr ångliga förklaringar till vad det är. Ann gör konst som folk vill ha, som faktiskt säljer, levande konst med droppar, v ågor och glans, proffsigt, snyggt och ibland spännande men sällan spännande p å utseendets bekostnad. Hon m ålar figurativt och därmed inte ett ont ord om nonfigurativt, det abstrakta m åleriet som Maj Wennerdahl eller Anne Nilsson gör är ocks å otroligt fint och levande och andas livsglädje och vilja, eller Eva Nysäter med sina skira akvareller för att bara nämna n ågra exempel men jag retar mig p å de som kallar sig konstnärer fast de faktiskt inte gör n ågonting annat än kritiserar andra för att göra d åliga saker, isch! s ånt gillar jag inte. Fast det kan roa mig lite att de själva betraktar sig som konstnärer bara s å där, utan att producera det minsta lilla. Det skulle Johan aldrig drömma om att göra. Han kan givetvis med rätta vara stolt över sina vindf ångare och fjäderdrakar och vet att han har en konstnärlig blick men han skulle aldrig skryta med att han är konstnär och säga typ -lämna det till mig för jag är konstnär. Aldrig!

Nu känns det att de h åller p å och skruvar av och p å däck p å bilen samtidigt som jag sitter i bilen. Lite lustig känsla och nu hittade mekanikern vingmuttrarna men lite bökigt att komma åt verkar det som. Det l åter lite problematiskt under bilen och alldeles nyss gungade hela bilen till betänkligt. De tänker väl inte välta omkull den med mig i? Det fattas tydligen en mutter? Kan nog ta tid det här, de har inte s ådana muttrar. Vi kanske blir kvar här... länge. Det blev lite halvfixat s å vi ska tillbaka till verkstan om en vecka när de f ått hem delar.

Majonnäsdax. Vispade i gott och väl fem minuter men det blev bara rinnigare och rinnigare ju mer olja jag hade i s å jag hämtade dijonsenapen, hällde över den rinniga äggoljan i en sk ål och började om med en matsked dijonsenap och sen lite i taget av äggoljan och den tog sig direkt s å nu har jag majonnäs en vecka fram åt ungefär.

Det vore lite kul att f å en uppfattning om om det är n ån mer än jag som är inne och tittar p å min hemsida? s å nu har jag beställt en gratisanalys av hur m ånga besök sidan har. Jag vet ju att jag själv g år in där minst 10 g ånger om dan s å det kommer ju inte g å att se om det är n ån enstaka n ån g ång i veckan men om det är mer än 10 om dan s å märker jag direkt.

avdelningstecken

Varför köper folk svindyra frysta croissants när det finns billig smördeg? Bara att sätta ugnen p å 225°. Skära fyrkanter eller rektanglar lägga p å sylt p å n ågra, mandelmassa p å n ågra och ost p å resten och s å in i ugnen ca 10 minuter. Pinfärska frasiga. Om man inte kavlar s å blir det höga, luftiga, bladiga bakelser.

Innan jag skriver detta s å inneh åller denna text 63197 tecken och 11260 ord och det motsvarar lite drygt 50 sidor text har jag läst mig till.

Johan har tagit upp idfärs som vi ska ha ikväll s å jag ska fixa lite vitlökssmör till. Idfärsbiffar utan fläsk i är superdupergott! men allra godast med vitlökssmör till. Precis när jag ska till att plasta in vitlökssmöret och stoppa in det i kylen plingar ett sms till i mobilen. Jag kollar och f år till min förskräckelse se att mitt paket hamnat i Vibble med n ågot som heter Instabox och att jag ska hämta ut det senast den 3:e september. Inte bra, inte bra alls, tänker jag, eftersom vi ska till stan först den 6:e september. Det finns en liten ruta man kan pricka i för att l åta paketet ligga längre s å jag bläddrar och det senaste datum som g år att pricka i är den 6:e september, bra, tänker jag och väljer det. Sen f år jag ett meddelande om att mitt paket g år tillbaka den 6:e september och det g år ju inte för det är ju först d å vi kan hämta det. Jag suckar, Johan kommer och tror att det är dags för oss att åka tills jag berättar. Han svänger p å laptopen för att läsa och hittar efter m ånga om och men ett telefonnummer och ringer. Det gick att ändra till att det g år tillbaka först den 7:e september s å att vi kan hämta det den 6:e. Mitt paket är räddat.

Vi ska stanna i Klintehamn p å vägen till Djupvik. Johan ska till apoteket och jag ska först till secondhandbutiken och sedan till biblioteket för att lämna och hämta böcker. Jag hittar tv å tröjor för 10 kr/styck och en fin pekbok för 5 kr. Vi kör vidare till parkeringen och Johan ska till Apoteket och jag till biblioteket. När jag kommer tillbaka hänger nyckeln i l åset p å husbilsdörren. Jag lägger in kassen med böckerna och lägger nyckeln där fram och sen g år jag och l åser noga om mig. Jag har ännu inte varit inne i Englunds skoaffär p å hörnet och jag behöver ju ett par rejäla gummistövlar. Jood å, de har gummistövlar, väldigt fina s ådana men för 7-900 kr och jag hade tänkt mig n ågot för max 500 kr. Jag ser ju att det är jättefin kvalitet men s å stort h ål i pl ånboken hade jag inte tänkt mig. Jag talar om att Twitterkompisar som semestrar p å Gotland inte åker härifr ån utan att besöka deras butik i Roma och det var hon givetvis väldigt glad för att höra. Ska man ha riktigt fina och bekväma skor i hög kvalitet s å är det hit man ska g å det ser man direkt när man kommit innanför dörren. åh! Jag f år syn p å en svart promenadsko som är exklusivt ergonomiskt och estetisk utformad i högsta kvalitet med dubbla sömmar. Om man sticker foten i den s å är man ohjälpligt s åld! d å struntar man fullkomligt i allt vad ekonomisk verklighet är och säger ja! Jag köper de här! och övertrasserar m ånadsbudgeten med r åge, det f år g å p å skuldkontot för de här ska jag bara ha. Nej, s å gör jag först ås inte men jag drömmer om att v åga och tänker att det finns faktiskt de som gör s å, allts å är jag en fegis även om det lika gärna kan vara tvärtom eftersom jag kan st å för mitt beslut att st å emot och änd å säga nej medan den modiga köparen faller till föga och köper trots att hen inte borde.

Jag hinner tillbaka innan Johan kommer tillbaka fr ån Apoteket och jag berättar att han lämnat nyckeln i l åset. Ja, med Guds l ås p å nästan allting annat s å var väl inte det hela världen tyckte han. Nää, sa jag konstiga människor gör ju s å, s å det är väl inte s å konstigt eftersom vi är konstiga, vi konstiga människor.

Undrar när de är färdiga med den där analysen av hur m ånga besökare jag har p å min sida? jag är en ot ålig typ det ska de ha klart för sig... eller ... inte, för de har väl ingen som helst anledning att bry sig om min ot ålighet och jag är nästan säker p å att de inte har minsta intresse av att läsa det som st år å de sidor de analyserar. Antagligen f år jag veta om en m ånad eller tv å att min sida inneh åller si och s å m ånga stavfel, fast det egentligen inte är n ågra stavfel utan sammansatta ord, namn och ett och annat egenp åhittat ord kanske, s å när allt det är borträknat s å har jag ganska normalt antal stavfel, s å det s å. Sen f år jag väl n ågot p åpekande om att jag har angivit fel doctype eller s å och att min sida borde vara mer enhetlig och inte spreta åt tusen olika h åll för att locka fler besökare... mm ... jäsp! allt s ånt är fullständigt ointressant. Jag vill bara veta hur m ånga besökare jag haft och inget mer. S å där ja, nu puttade jag in ordet "nyheter" i content, det kan väl inte vara förbjudet? det är ju mina nyheter, dag för dag, liksom, letar man andra nyheter s å är det ju bara att g å n ån annan stans. Mina nyheter är väl inte sämre än n ån annans... n åja, det var väl lite att ta i först ås, men änd å, det är lik förbaskat mina nyheter.

Idag har jag en hel del vardagssysslor som ska ombesörjas. S å här ser körschemat ut: 1. Plocka fram rena kläder och lägga klänningen jag har p å mig i vanish och lite vatten. 2. Sätta vin. 3. Duscha, tvätta h året i med konditionering och p å med duschmössa. 4. Ladda tvättmaskinen och sätta ig ång den. 5. Diska glasburkar. Skriva fraktsedel. 6. Skriva ut klisterlappar till drakar och vindspel. 7. Plocka svamp (om jag hinner). N ånstans däremellan ska jag peta i mig lite mat ocks å är det tänkt.

Kom helt plötsligt att tänka p å de gamla skrivmaskinerna. Mamma var skrivmaskinslärare men änd å var hon rätt ovillig i att lära mig men jag envisades med att l åna hennes kursmaterial och skrivmaskinen och lärde mig rätt s å bra p å egen hand. Jag tror att mammas ovilja till att lära mig det mest l åg i att hon ville ett bättre öde för mig än att bli maskinskriverska eller sekreterare för p å den tiden hade alla akademiker egna sekreterare eller maskinskriverskor och en s ån skulle ju inte jag bli. Hur som helst lärde jag mig hyfsat att skriva maskin och det har man ju rätt stor användning för när man skriver i datorn med. Vilket min dotter i sin tur snabbt upptäckte och lärde sig p å egen hand hon med, rackarns vilken fart hon har över tangenterna nu för tiden!

Det blev en av mina favoriträtter till middag men m ånga svordomar... först s å fungerade inte tändningen p å gasspisen och sen tog potatisen längre tid än beräknat för grytan fick inte plats ordentligt tack vare den stora wokpannan bredvid. Knaperstekt bacon, karamelliserad lök, vitlök, vitk ål, röd och grön paprika i wokpannan samt coleslaw p å vitk ål och morot. Ja, det blev jättegott s å klart MEN jag tänkte redan innan jag började med maten att jag skulle sätta p å mig förkläde för att skydda den rena klänningen men nää, jag gjorde ju inte det och s å hoppade en flottig bit lök ner p å tre fyra ställen p å klänningen. Som tur var var det varken curry eller tomat i anrättningen s å det gick hjälpligt bort med varmt vatten p å hush ållspapper, polyester är ju bra p å det sättet, att det ofta är lätt att bara torka av fläckarna.

avdelningstecken

2023-09-01 Redan september. Det var rena skyfallet här i nättras (=natten som var p å gotländska) och det ska fortsätta regna av och till hela dagen enligt väderleksrapporten. Ikväll är det tänkt att vi ska ha filminspelning inför spökhuset, vi f år se om vädrets makter är med oss. I och för sig ska det mesta filmas inomhus s å det funkar nog.

Nu börjar jag f å lite ont i magen inför den där filminspelningen, sa inte dottern att det skulle komma fler? bad hon mig i andan om för läänge sedan att jag skulle ta med mina kameror? för om hon har räknat med mig som fotograf och producent d å st år vi inför stora problem eftersom jag inte har n ågon zoom p å Nikon-kameran och den gamla vet jag inte ens om den fungerar längre och ingen av dem fungerar att vare sig fota eller filma i mörker med. Det här börjar kännas obehagligt och varför svarar hon inte? Dottern filmar med mobil, s å jag kan andas ut!

Inspelningen gick kanonbra och regissören var helnöjd med resultatet s å det var klart p å mindre än tv å timmar men jag hade glömt hur sv årt det är att se i masken och hur jobbig kondensen är som bildas. Dottern har en hel del läckra scener att klippa ihop nu.

Johan berättar om en lärare som hade ett lite friare arbetssätt som inte alla uppskattade. Skolinspektionen kom p å besök och läraren sa till eleverna -Sitt vackert! varp å alla elever lydigt satte upp händerna som en hund. -Skall! sa läraren. -Vov, vov! sa eleverna.

Det fick bli dajmt årta till frukost,fanns inget annat. Jag köpte 17 kronor räkor i salladsdisken, kokar ägg nu s å blir det smörstekt toast med ägg, majonnäs och räkor till lunch. Räkorna räcker till imorgon bitti med. Helt otroligt gott var det. Jag har en s ån där liten puck som man lägger i botten av kastrullen som visar när ägget är löskokt, medium och h årdkokt. Om man l åter det g å till precis när det börjar bli h årdkokt, tar upp ägget och lägger det i kallt vatten s å blir det s å där perfekt lagom med krämig lite fast intensivt mörkgul gula.

Förr duschade jag varje dag, ibland till och med tv å g ånger om dagen. Fattar inte hur jag hann? med jobb och barn och hela baletten. Nu duschar jag en g ång i veckan ungefär, det behövs inte mer. -Har du g ått och blivit en s ån skitgris, du som alltid var s å noga förr? skulle min mamma ha fr ågat om hon hade levt. Man svettas ju inte lika mycket som gammal s å det är i och för sig en del av förklaringen, en annan är först ås att vi bor i husbil men en tredje är ocks å att det har blivit dyrt med vatten och värme s å man sparar rätt mycket pengar p å ett år genom att inte duscha och byta kläder s å ofta. I ärlighetens namn är det väl samtidigt s å att jag inte bryr mig om det och fullständigt har tappat intresset för mitt utseende med, n åja, det sista var inte riktigt helt sant eftersom jag fortfarande är ganska noga med hur jag g år klädd. Det är inte snyggt med åtsittande jeans och åtsittande tröjor om decimetertjocka bilringar väller ut, det kan väl änd å ingen tycka? Kärlekshandtag skojar en del men nää det ser inte ens mulligt gulligt ut, tycker inte jag i alla fall.

 

Dagdrömmer om att jag har öppnat en Taverna som heter Mackan. Där serveras mackor s å klart 1. Gratinerad ostmacka med 2-3 olika sorters ost s å att den blir s å där frasigt god och smakrik. 2. Ost- och skinkmacka 3. Bacon och karamelliserad lök 4. Svampstuvning 5. Kycklingmacka 6. Skagen med räkor, ägg, majonnäs, lax och svart kaviar. 7. Köttfärsbiff, inlagd gurka, kapris, strimlad isbergssallad (vänta nu, sa jag inte förut att isbergssallad inte är gott till bröd, d å ljög jag allts å, eller hade inte s å bra koll p å vad jag egentligen sa, för p å en vanlig macka, till och med varm macka, eller hamburgare, är det s å klart gott, det är bara p å pizza som det inte är s å lyckat, tycker jag), karamelliserad lök och en fantastisk dressing och 8. Pulled pork, med strimlad isbergssallad och bearnaises ås... ungefär s å och alla till samma pris 60 kr/st. Bara lite sugen = en macka, lagom hungrig = tv å mackor, väldigt hungrig = 3 mackor. Längtar verkligen efter en s ådan taverna.

Sitter och funderar över vad jag ska ha p å fötterna när jag ska ha heldag p å stan med dottern, med fika, shoppingrunda, restaurangbesök och sist men inte minst Jon Henrik konsert. Om det hade varit svalare skulle jag kunnat ha FILA-sneakersarna men de är s å stora att jag m åste ha rejäla sockor i annars glider strumporna ner s å det ser väl för galet ut om det är 20 grader varmt, med tjocka sockor allts å? annars f år jag ta de öppna sandalerna som jag har g ått i hela sommaren och stortrivts i. Visserligen kommer jag se ut som en förrymd lokalv årdare eller sjuksköterska som hunnit byta allt utom skor när jag äntrar Strands p å kvällen. P å dagen är det nog inte s å m ånga som tänker p å det men p å kvällen när de flesta är lite uppklädda kommer nog en och annan förv ånat spärra upp ögonen åt min befängda utstyrsel. Jag har snyggare skor men inte som jag kan ha längre med fotsvamp och ödem i vaderna, inte för längre promenader i alla fall. Kanske kan ha mina bekväma sjukhustofflor dagen och sen byta till n ågot snyggare till kvällen? ja, s å f år det nog bli.

Slölyssnar p å debatt om gängkriminaliteten, resurssvaga familjer, knarket och det ökande v åldet...tänker p å ett annat radioprogram för länge sedan om en läkare som kämpat för en samsyn p å v ård och socioekonomiska förh ållanden. Han hade flyttat till England med hopp om att bli bättre hörd där. Det spelar ingen roll hur m ånga experter fr ån olika läger som p åtalar vikten av helhetssyn och tidiga insatser, det kommer änd å aldrig ske.

avdelningstecken

Först kom ett stort gäng sm åbarnsföräldrar och andra vuxna i 30-40- års åldern i tv å bilar och gick runt och tittade. En tjej stod och tittade med avsmak ute vid trädet. V åra kunder brukar annars p åpeka att det är s å mycket roligt här för barnen att titta p å men ni är först ås inga kunder utan snobbiga, snorkiga skräcködlor som bara är här för att snoka runt och h åna. Schas! det finns säkert mycket dyrare och fiinare ställen än v år skräpiga trädg ård. Ingen handlade n ågot, men de gapskrattade och fnittrade när de skulle i väg. Johan trodde att det var att vi inte var tillräckligt fina, jag misstänkte starkt att de var p åverkade av b åde gräs och kokain eftersom de betedde sig s å märkligt. Strax efter dem s å stannade ett par i en bil och blockerade infarten. Johan sprang fram och talade om att de inte fick st å s å men det hörsammades icke utan de skulle "bara" ha en liten geting. En dam klev ur bilen och gick i sakta mak fram och jag skyndade mig att expediera. Mannen i bilen gjorde ingen ansats till att flytta sig. Fem minuter efter de hade åkt körde grannen ner, allts å han hade blivit fullständigt vansinnig om vägen hade varit blockerad när han kom hem, med all rätt först ås, inte alltid han har det, men den här g ången hade vi givetvis först ått att s å f år det absolut inte vara. Det är ju en h årt trafikerad raksträcka här som folk använder att köra om p å s å att st å mitt ute p å vägen och blockera en in- och utfart bör vem som helst begripa är fullständigt regelvidrigt och livsfarligt.

Jag stekte bacon och kokade potatis till Johan och s å gjorde jag av med det sista av köttfärss åsen, lök, potatis, röd paprika och vitk ål som jag värmde p å. Det var precis lagom s å det gick åt utom bacon och lök, men det kan jag äta till brunch imorgon, ja och s å hade vi sedvanlig riven morot och riven vitk ål samt r å lök och grädde att stompa potatis i. Mätta och bel åtna b åda tv å.

 

Varför finns mode ens, när det är s å outsägligt f ånigt? b åde som företeelse och sen hur det ser ut? I år är det herrarna som vinner, de f år ha skitsnygga byxor, ja, bortsett fr ån allt det rutiga d å först ås, för de ska man var under 40 och välsvarvat tr ådsmal för att kunna bära upp, men änd å annars är det rätt snyggt. Fast jo, en sak till är lite märklig, varför tar de bort bröstfickorna p å herrskjortorna? Var inte de bra att ha eller? Sen har vi dammodet i år och i synnerhet byxorna, som inte ser riktigt kloka ut, 10 cm för l ånga och 50 cm för vida nertill, som n ån slags fjärilsvingar p å fel ställe, helt galet opraktiskt och skrattretande fult om ni vill höra min mening, men det är väl ocks å en markering att man ska väga max 55 kg och var minst 175 cm över marken. Gott och väl s å i dessa dyrtider, d å f år väl vanligt folk slita p å det de har i stället, för de g år väl inte och köper eländet änd å? det har jag sv årt att tro! Sen undrar jag lite över vilken uppfattning modeindustrin har av hur befolkningspyramiden ser ut och statistiken över viktkurvor över lag och i olika åldrar. Kan inte s ånt vara lite bra att ha koll p å när man ska tillverka kläder till en hel nation och i vissa fall till en hel värld?

Jag ber Johan åka till Klintehamn s å att jag kan g å till Englunds skor. Sist jag var där och tittade efter gummistövlar s å fick jag ju syn p å ett par svarta promenadskor som var s å snygga och s åg fantastiskt välgjorda och sköna ut och faktum är att jag inte har n ågra riktigt lagom skor att ha den här årstiden som jag b åde kan g å l ångt i och vara snygg om fötterna med. D å var jag övertygad om att jag var först åndig och sparsam nog att st å emot ett s ådant köp men sen har jag inte kunnat släppa de där skorna med tanken änd å. Naturligtvis hade de inte öppet annat än p å onsdagar och lördagar 14-18 och nu var det tisdag förmiddag, typiskt! Den gick förbi ett gäng högstadiegrabbar precis när vi skulle åka fr ån parkeringen. En hade en s ån där bakochframvänd keps och Johan sa att s ånt gav honom rysningar. -Jaa, sa jag, det är precis som m ålade surpuppetjejerna med plutande munnar. Det är just de ungdomarna det ofta g år d åligt för sen när de blir vuxna. Om det inte börjar med knark och kriminalitet s å blir det änd å s å att ingen arbetsgivare v ågar anställa dem och d å g år det ju snett i alla fall sen... ja, inte alla kanske, men tillräckligt m ånga av en väldigt onödig anledning.

Jag har f ått erbjudande fr ån Pinchos att f å en 3D-printad hamburgare eller steak Sandwich för halva priset och av en händelse är det ju just dit vi ska, dottern och jag, p å lördag, m åste höra med henne om hon har f ått samma erbjudande. Aj! nu kom jag p å att hon är ju korsallergiker och t ål inte morötter s å det kanske är samma sak med rödbetor? Vi f år se, hon har inte svarat än, men i s å fall kan jag ju ta b åde burgare och steak sandwich och s å beställer jag n ågot annat åt henne i stället.

Snuset ska bli billigare, det tycker jag är bra. Det är bättre om folk snusar i stället för att röka cigarretter som är betydligt dyrare och farligare b åde för rökaren och omgivningen. Allra viktigast tycker jag det är att h ålla ner kostnaden eller helt enkelt ta bort s ånt som fattigt folk unnar sig fast de inte har r åd och därför belastar statskassa och kommunala resurser med sitt onödiga slöseri. Jag är väldigt krass och bestämd p å den punkten och egentligen tycker jag inte att n ågon har rätt att leva över sina tillg ångar, den yngre generationen tycks ha en annan uppfattning om det och verkar resonera som att det inte är deras fel att de är fattiga och att köpa godis och kyld Coca Cola framme vid kassan i affären är lika naturligt som att andas, det tycker inte jag. Man m åste inte ta det mest lockande alternativet oavsett vad det kostar och om man är fattig och inte har r åd s å ska man helt enkelt inte det.

 

Ojojoj vad det blev spring i benen och handling p å stan idag. Jag har köpt tv å stycke Snowdonia Cheddar till mig själv, Rocky Star och Red Storm och sen för att stilla samvetet lite köpte jag p å eget bev åg även en wokpanna och ett passande stekpannelock till lilla familjen, har kollat nu och mycket riktigt har de inte det och s å köpte jag glutenfri Barilla spagetti, 1 kg Scan köttbullar, 1 vitk ålshuvud och en stor paprika till dem, kanske skickar med ett paket bacon ocks å. Nu ska gamla tanten vila benen en stund innan vi ska ner till lasarettet för Johan ska p å provtagning, stackarn. När de väl har börjat rota i en s å kan de tydligen inte sluta, n åja, bättre att kolla upp i tid s å klart om det skulle vara n ågot allvarligt. Jag har tydligen bara g ått 3,2 km idag trots allt flängande, fast det är ju å andra sidan mycket mer än jag brukar g å till vardags numera s å det är klart bättre än ingenting.

Kollade alldeles nyss läsbarhetsindex för denna text. Läsbarhetsbetyget är 5/5 och omdömet är "Din text är välbalanserad och enkel att läsa! Mycket bra gjort!". S å ni som tycker att den här texten är jobbig och sv årläst har fel kära läsvänner, s å det s å! Inte för att n ågon har p åst ått det men visst har jag f ått ett och annat näsrynk med anledning av mitt skrivande, det har hänt absolut! inte av de som läst vad jag skrivit vad jag vet, men av s ådana som anser att jag inte ska tro att jag är n ågot, hur de nu kan ha f ått för sig n åt s å dumt som att jag skulle tro det? men s å är det ju s å att jag inte nödvändigtvis m åste ta åt mig av ogillande miner, det behöver jag faktiskt inte. Jag kan fortsätta skriva änd å, för mitt eget höga nöjes skull och det tänker jag faktiskt göra med.

3,5 km blev dagsresultatet när det var färdigpromenerat. Köttbullar, potatis, lök, rödbetssallad , vitk ål och morot har avverkats och disken är avklarad. Nu läser jag en stund ur "Ving ården för vilda drömmar" den börjar bli riktigt bra...

 

avdelningstecken

Jag tittar p å Utrikesbyr ån nu. Det vänder sig i magen p å mig. Jag har bott i Teheran som ung och det som händer med kvinnor och unga flickor där nu är s å fruktansvärt vidrigt hemskt att det är helt obegripligt att en hel värld bara stillatigande tittar p å! men de persiska kvinnorna kommer att resa sig tillsammans i massdemonstrationer det är jag säker p å.

Det som händer i Iran är fullständigt satanistiskt! Jag minns den sista tiden där som ig år. En ung pojke och hans fina mamma, lyxen som upphörde i ett slag, hur jag gick mitt i natten ensam p å Teherans gator, rädd för att trampa p å n ågon av de hundratals människor som l åg och sov p å trottoaren, män som bankade huvudet blodigt mot en stenvägg. Tv å irländska unga killar som tog hand om mig. Jag fick te, en karta och pengar.

Jo, jag har visst glömt att berätta att det där paketet som hamnade med Instabox i Vibble hämtades idag och det gick hur bra som helst. För de som bor där är det naturligtvis en helt förträfflig tjänst, bara att sl å in en sifferkod och s å öppnas en lucka med paketet i, simsalabim liksom!

2023-09-07

Frukost f år bli en stor bit dajmt årta för åtg ångs skull, meddelas endast p å detta sätt. Det var fantastiskt gott. Sl år p å nyheterna, kravaller med stenkastning i Malmö. "Det är polismyndigheten som har ansvaret" säger reportern, men är det inte politikerna som bär ansvaret, undrar jag? och det politiska klimat som reportern och hennes kollegor predikat och skuffat undan all annan uppfattning i ämnet? Jo, visst är det s å, det vet vi ju alla med facit i hand men vi var ytterst f å som v ågade anta att det skulle kunna bli s å här för 10 år sen, väldigt f å faktiskt och vad vi kallades d å det behöver jag väl inte säga.

Lycka är när man befinner sig i ett s ånt där charmigt ställe i boken att man bara f år ett stort leende p å läpparna och blir alldeles varm och bubblig i hela kroppen och samtidigt upptäcker att det är en hel timme tills vi ska åka i väg till Kovik för att jobba.

Ig år när jag betalade en räkning till Gotlands kommun blev jag distraherad och glömde kolla förfallodatum utan betalade direkt, det grämer mig än. Idag kom faktura fr ån FortNox för Sanda Fiber och det stod förfallodatum 6 oktober och eftersom det är en fredag s å räcker det ju med att betala den 3 oktober... nästan en m ånad dit. Lagom fräckt att försöka f å betalt nästan en m ånad i förväg, men gamla pensionärer lurar man inte... n åja inte alltid i alla fall, g årdagens klavertramp gör sig p åmint, den hade inte heller behövt betalas förrän i början p å oktober har jag för mig.

En husbil rullar in p å g ården, Johan hoppar ut. Det var n ågra som hade tappat bort en pinne till en drake. Johan bytte pinnen mot ett paket littauiska kex. Mums! de är goda!

Johan har lagat kylsk åpet. Det var skit i röret till gasolen s å nu fungerar det bra igen.

Jag har packat köttbullar, 20 stycken i tv å p åsar som fick g å i frysen och 17 st i en tredje p åse som är i kylen nu. 30 st lammkorvar varav 28 st har förslutits i dubbla frysp åsar och packats 4 st i varje i 7 förpackningar i frysen och tv å i en plastp åse här i kylsk åpet i bilen, det blir gott med lite köttbullar och bacon till ikväll. Lammkorvarna är till mer än hälften nötkött i, heter Merguez och är svindyra, varje s ådant korvm ål med tv å korvar var kostar närmre 40 kr har jag räknat ut allts å 20 kr var endast för proteinet! Nu har jag bara fläsket kvar att packa, m åste fortsätta fikastunden ett litet tag till bara...

S å där ja, nu är 7 förpackningar rökt fläsk i frysen och det blev en ynka skiva kvar som blir god till kvällens korv- och köttbullemiddag.

För att slippa alla julbestyr i år bokade jag in Johan och mig p å Strand hotell i Visby 24-26/12, en weekendväska med en Bag in box, lite chips och n ågra Snowdonia cheddar, n ågra bra böcker och datorn skulle vara perfekt tyckte jag. Kanske ta ett dopp i poolen och trampa lite i gymmet och s å avnjuta tv å riktigt smarriga frukostar. Jag var lite orolig för hur det skulle bli med maten, har restaurangerna verkligen öppet p å julafton och juldagen, stackars personal! s å l ångt hade jag liksom inte tänkt, s å jag googlade mig fram till Strand hotell julen 2023 och de tänker tydligen satsa stort p å just julen 2023 med särskilda julrum! Helt fantastiskt, jag blir riktigt lyrisk. Inte för att vi vill betala extra för att f å ett julrum för vi har ju bokat in oss för att slippa julen och dessutom vill jag inte sova med granbarrstoft och Johan avskyr stearinljus särskilt när man släcker dem, men det är ju kanonbra för det vittnar s å klart om att restaurangen är öppen även för middag p å kvällen. Det kan ju vara trevligt att slippa svälta över julen bara för att man valt att bo p å hotell enbart för en riktigt fridfull jul och miljöombyte och nu verkar det ju faktiskt som vi slipper just det, svälta bort julen allts å. Nu ser jag verkligen fram emot en hotellvistelse över julen. Väl investerade pengar med för att ordna med julmiddag är minsann inte billigt i dessa dagar och sen st år man där med en massa julmat som ingen vill ha, s å om det här blir lyckat s å blir det antagligen inga fler julmiddagar hos oss... hoppas jag.

Googlar efter lämplig skrivarkurs. överallt pratas om att man m åste ha en berättelse med en röd tr åd. Nää, det är just det,att det saknas en röd tr åd och det saknas en sammanhängande berättelse, den enda som självklart finns är fr ån vaggan till graven, den vägen ska vi ju alla vandra men den ser väldigt olika ut och min är väldigt krokig och har m ånga återvändsgränder, stopplikter, starta i motlut, fickparkera utan sikt m.m. Det är väldigt f å raksträckor med underskön havsutsikt p å mitt livs bana utan det är mest väldigt krokigt, backigt och guppigt p å grund av d åligt vägunderh åll, stora traktorer som ligger framför och blockerar och idioter som gör livsfarliga omkörningar utan sikt. Vill du byta eller veta mer? Det är därför jag verkligen behöver en bra berättelse och att med fantasins hjälp f å drömma mig bort till den där vidunderliga raksträckan som har ett fantastiskt m ål i sikte.

2023-09-08

Jag drömde i nättras. Det är inte s å ofta jag kommer ih åg mina drömmar men den här är s å glasklar, som om den hade inträffat p å riktigt. Jag gick igenom en galleria och vid ett hamburgerställe, till vänster om mig r åkade jag titta ner i en papperskorg och där l åg en tidning som hade varit hoprullad med vikt upp sig i fallet och inuti den 2-3 hundralappar, ett dataskrivet papper, n ån räkning, beslut eller n ågot samt en massa urklipp. Jag tog upp tidningen med inneh ållet och la i fickan. Bakom mig hörde jag en yngre man säga: -Jag funderade p å det där. - Men d å är de ju dina sa polaren, efter henne vetja´! Han följde efter mig och jag hade vid det laget plockat upp tidningsbunten för att kolla närmre p å vad det var. D å började han slita i mig och jag skrek åt honom.-Du rör mig inte, jag tänker g å till polisen med det här. Han backade förskräckt, varp å jag sa att med dig är jag inte klar änd å, jag kanske g år till polisen för din räkning med och d å s åg han dödsförskräckt ut och vände sig om och sprang. Jag gick till polisen och han som tog emot mig var närmre tv å meter l ång, mörk, hade lockigt h år och en rutig skjorta över en liten kulmage. Jag ursäktade mig för att inte ha förhindrat fingeravtryck, korkat nog, för vilken helt vanlig civil person tänker p å s ånt när man hittar en pappersbunt med n ågra hundralappar i en papperskorg? Han skummade pappret, som tydligen var n ågot beslut fr ån invandrarverket, och hittade ett telefonnummer. -Här ser du, sa han och drog med fingret under ett mobilnummer. Han tog upp sin mobil ur bakfickan och slog siffrorna med ena handen, hur kan man ens göra det? jag blir lika imponerad varje g ång jag ser n ån göra s å. Nähäpp, inget svar... Ja, sen vaknade jag och drömmen var slut. Jag försökte minnas vad som fanns mer i den där tidningen. Det var ett utrivet porträtt av ett barn, troligen en flicka i röd tröja, mer minns jag inte.

Automatisk uppläsning av text med Siri och det fungerar men hu vilken monoton röst! olidligt att lyssna p å.

avdelningstecken

2023-09-09

Idag ska dottern och jag ha en heldag tillsammans. Vi ska fika, shoppa, äta och g å p å konsert. Det ska bli s å fantastiskt roligt!

Först ska vi till Kovik s å jag hinner duscha och byta om. Ja, Johan ska öppna butiken och ha öppet idag först ås. P å vägen dit har jag bett honom att vi ska stanna till i Klintehamn och kolla när Englunds Skor har öppet idag. Jag har för mig att det är 12-16 men det kan ocks å hända att det är 14-18. Om det är 12-16 s å är jag kanske 2000 kronor fattigare men ett par otroligt sköna och snygga promenadskor rikare, förutsatt att dottern vill ta omvägen och köra tillbaka för att prova ... om det är öppet vill säga.

Tänk vad härligt det är att omge sig av goda vänner. Vänner som bryr sig och som man kan prata om vad som helst med. Inte de där elaka smygarna som säger n ågot helt annat bakom ryggen efter åt, utan vänner som man kan lita p å i v ått och torrt. Det är ren lycka och trygghet det! och jag har aldrig ens för en sekund ångrat att jag sagt upp bekantskapen med onda krafter, ibland är det de själva som tröttnat eller vänt rygg och lika bra är ju det.

Det blev nya fina skor fr ån Englunds för de öppnade precis när vi åkte för att kolla öppettiderna och det blev även just de skor jag siktat in mig p å. Känns som att g å p å moln! s å nu är jag 1180 kronor fattigare men ett par härliga promenadskor rikare, handgjorda i Portugal, specialgjorda för bredare läst i äkta skinn. Det känns riktigt lyxigt.

V år p å-stan-dag tillsammans blev exakt s å bra som jag hade hoppats p å! Först hittade vi ett nytt Outletställe för märkeskläder. Dottern hittade en l ång ribbad polotröja som var perfekt p å henne för under 300 kr. Sen hittade hon tv å par skitsnygga kostymbyxor och en stickad klänning som blir helt perfekt när det blir lite kallt p å kontoret i vinter men som hon ocks å kan vara fin i eftersom färgen var p å pricken rätt. Därefter gick vi till Flying Tiger Copenhagen för jag skulle ha lökpulver. Tyvärr har de slutat med fröp åsarna men jag köpte en anteckningsbok som det st år "I do it my way" p å, tyckte den kan passa att ha med p å föredraget imorgon. Det var vackert väder hela dagen och vi fikade p å det lilla mysiga bokkaféet precis till höger innanför österport.

Sen promenerade vi hela Adelsgatan och slank in i en liten kristallbod. -Här inne kan vi hitta spökgrejor, tyckte dottern. Spökgrejorna lyste med sin fr ånvaro men jag hittade en pendel som jag inte kunde motst å med en mässingkula nedtill och en liten pärla upptill att h ålla i och s å fick jag den i en liten ljuslila p åse. Vi hade parkerat bakom busstorget och la in det vi handlat i bilen, vände tillbaka och blev insläppta p å Pinchos en timme före bokad tid. Jag ville inte ha ett bord för tv å med höga stolar, för eftersom jag är lite överviktig känns det instängt och obekvämt att sitta s å, s å jag bad om att vi skulle f å ett bord med l åga stolar. Det tog en kort stund att ordna och sen fick vi ett perfekt bord som vette ut mot en bakg ård mot muren p å övre v åningen. Där var det lugnt och skönt och gott om plats. Min 3D-printade steak sandwich smakade verkligen kött och var jättegod! Vi pratade lite om det stundande spökhuseventet, åt och njöt. Sen gick vi till bilen, åkte ner till hamnen, parkerade och gick till Strand för att g å p å konsert med Jon Henrik Kjellgren. Wao allts å vilken upplevelse!

Först när vi skulle g å in gav dottern till ett litet rop. - Nej! vi har f ått platserna längst fram 24 och 25. -äsch, det kanske inte är s å farligt menade jag, vi lär ju i alla fall se vad de har för skor. Dottern fnissade, jo, det var ju sant. När vi väl satt oss tillrätta upptäckte dottern att vi satt precis nedanför gigantiska förstärkare. Hon pekade och sa: - men jag är mer orolig för hur det ska g å med de där! mm sa jag, vi f år se. Ett par kom och satte sig bredvid oss och noterade samma sak. Sen sa han att han tyckte att det var konstigt att de inte hade bättre koll när man gick in. -Nää, jag noterade samma sak, sa jag. De förklarade för folk hur de skulle g å för att komma till sina platser och jag viftade bara med biljetten p å flera meters avst ånd och hojtade: -vi vet! Kontrollanten skrattade bara och sa att det var bra att vi visste. Sen berättade jag om när vi var p å Johan Glans i somras och vi skulle visa handväskorna s å att vi inte hade n ågra vapen eller vassa förem ål med oss. Jag hade en s ån där liten mattkniv i botten p å väskan som jag inte ens tänkt p å att jag hade. Jag visade upp väskan ordentligt men de s åg den inte. Han skrattade och sa att jaa p å Johan Glans var vi med och där var det ju en figur som gjorde en kupp och klev upp p å scenen. -Jaa, skrattade jag tillbaka men Johan räddade det galant genom att p åpeka att han var professionell, vilket han ju verkligen var med. Det var ju som som det hörde till showen nästan. Väldigt skickligt räddat. Lite märkligt att vi hamnade precis bredvid ett par som hade varit p å Johan Glans föreställning med! Senare under showen ordnades det alls ång. Vi skulle alla jojka, tyckte Jon Henrik. Det var jättekul och vilken pipa han hade allts å, han som satt bredvid mig och som vi hade pratat med lite före föreställningen, helt otrolig!

Att förstärkarna stod snett till vänster framför oss p å scenen gjorde inte s å mycket, man vande sig och det var inte alls s å att man fick ont i öronen, snarare gav det en närhetskänsla som kändes i magen och hela kroppen, s å det var snarare en förm ån att sitta s å nära.

Jon Henrik tog även upp miljöförstöringen och att det är s å tr åkigt med allt v åld och att allting mäts i pengar trots att det inte gör n ågon människa lycklig egentligen, utan det är vänskap och naturen som i grunden är det vi behöver mest, vi behöver varandra och jorden vi st år och g år och verkar p å (nu sa han först ås inte exakt s å men det var som jag fattade det andemeningen). P å hemvägen reflekterade dottern över vad han hade sagt och hur väl det stämmer med verkligheten, att det är skrämmande hur mycket tilltro till materiella värden vi har. En sak kunde vi sk åla spiknyktert p å, dottern och jag och det var att det är sjukt dumt att ångra p å dödsbädden att man inte unnat sig att ha roligt för att man varit alldeles för upptagen med att försöka förstöra andras glädje med Jante och avundsjuka och att jaga mer pengar och dyrare, lyxigare prylar genom hela livet.

avdelningstecken

Vaknar till en dimmig m åndag 2023-09-11

Idag ska Johan p å titth åls-operation. Han var s å nervös s å han väckte mig före sju i morse, fast han inte ska vara p å lasarettet förrän vid tio. Lite läskigt är det ju men det g år nog bra.

Ig år var jag p å föredrag om skrivande p å Klintehamns bibliotek. Christer Jonson, en av Sveriges mest kända grafiker var en av föreläsarna samt en formgivare fr ån Bonnier och n ån mer yngre förm åga som jag inte minns namnet p å. Jag hade inte kollat innan vilka som skulle förläsa s å det blev en besvikelse att det inte handlade mer om själva skrivandet och skrivandeprocessen utan mer om bokens formgivning, s å klart, när de det var typografer och formgivare som höll i det hela. Det var s å klart givande och intressant änd å. De berättade bland annat om hur sv årt och viktigt det är att göra rätt val beträffande typsnitt, papper och omslag. Boken ska signalera "Köp mig!" och d å m åste den vara intresseväckande och st å ut fr ån mängden. De förklarade ocks å varför det är s å viktigt med kortare stycken, att man delar upp texten s å att det uppst år naturliga pauser. Christer kallade det för "de vita musklerna". Det är ocks å viktigt med balans p å boksidorna. Boksidan ska andas! och bokformgivningen är skelettet där det m åste finnas en balans mellan höger- och vänstersida.

Nu har jag ca fyra timmar att sl å ihjäl innan Johan kommer tillbaka. Klockan har redan hunnit bli tio, s å jag kanske skulle ta en sväng till bokhandeln igen och se om det finns n ågot mer jag vill ha där innan de bommar för gott?

Affären har upphört! och STäNGT stod det i skylten till bokhandeln. Snyft! S å jag styrde stegen till COOP där jag hittade Johans favoritbröd nybakat. Det fanns tv å stycken s å jag tog b åda. Därefter gick jag till Systembolaget och köpte en svindyr flaska päroncognac som dottern säger är vansinnigt god. P å tillbakavägen ringer Johan och säger att han inte har blivit insläppt än och just precis d å kommer de för att hämta honom. Jag kom precis i tid för att hinna ställa om P-skivan.

avdelningstecken

Operationen är klar. Det hade varit besvärligt för bedövningen tog inte klokt och nu ska han vila i tv å timmar och f år inte äta n ågot. Han är antagligen utsvulten när han kommer tillbaka. Bröd finns ju och jag vet att han helst äter mackor men det är ju inte mat och s å m åste vi stanna vid Kovik och ta hand om en storleverans samt packa ett paket som ska i väg imorgon, egentligen tre, men tv å är inte s å br åttom med s å de kan vi ta imorgon i stället. Jag kikar p å Kronholmens golfrestaurang, de har köttfärslimpa och fisk- och skaldjursgryta idag och det l åter ju jättegott, osäker p å om han vill det men jag kan ju alltid föresl å.

N ån g ång i livet är det väl meningen att jag ska lära mig att inte planera s å förbaskat mycket, tänk om jag bara kunde släppa det där med planerandet? vad oerhört mycket enklare allt skulle vara d å! Nu blev det inget Kronholmen och inget annat heller. Johan kom halvkrypandes tillbaka och m ådde inte alls bra. Han var alldeles darrig och kunde knappt svara p å tilltal. Eftersom det är sv årt att veta om det är allvar eller inte beträffande honom blev jag först irriterad. Han sa att han ville göra i ordning en macka och kaffe själv men s å hördes en duns fr ån köket, han svimmade. Helt lätt, bara n ågra sekunder. Jag fr ågade om jag skulle ringa 112, inget svar, s å jag gjorde det. D å hojtade han till och fr ågade vad jag gjorde. -Nej! skrek han till, om det skulle ringas s å skulle han göra det själv, s å jag la p å igen precis när n ågon svarade i andra änden. Sen ville han att jag skulle kolla och snygga till i köket. Det hade inte inträffat n ågon katastrof, bara en halv mugg med te som hade vält. Jag sa att jag hade ju väntat hela dagen utan att veta hur vi skulle göra med mat eller n ågonting s å jag tänkte g å till McDonalds och köpa en hamburgare. Ja, det förstod han och bad mig bara att inte vara borta för länge. Nejd å, sa jag, jag ska bara köpa en burgare och ta med mig tillbaka. Jag halvsprang till McDonalds och köpte en dubbel cheeseburgare att ta med och åt p å vägen tillbaka till husbilen, Gud s å gott det var! kunde inte vara mer perfekt. Johan ringde för att höra hur han skulle göra och de tyckte att han skulle ta sig ner till akuten för att kolla upp, s å han ringde sin dotter och hennes sambo, John kom och hämtade honom. Du undrar först ås varför inte jag kunde köra ner honom? Nej, för självklart har jag inget körkort och har aldrig haft. Det enda jag lyckats ta var mopedkörkort och det f år man knappast köra husbil med. Suck!

Mobilen ringer nere fr ån lasarettet. De vill göra en röntgen för att kolla s å att han inte har n ån inre blödning i magen efter undersökningen tidigare idag. jag har läst ut "Ving ården för vilda drömmar" och p åbörjat "Larma, släcka, rädda Rosengädda" och jag hinner väl se klart Idol innan de är färdiga med honom där nere, s åvida det inte faktiskt är en inre blödning för i s å fall beh åller de honom naturligtvis, blir lite orolig när jag tänker p å det, hur han darrade och att han svimmade, inga goda omen precis! Han ringde fr ån sjukhuset igen. De har röntgat nu och ska bara kolla bilderna s å hör han av sig sen. Efter att ha skvallrat om sambons misstänkta blödning i magen p å sociala medier och f ått styrkekramar fr ån b åde höger och vänster växer oron i mig och jag ångrar bittert att jag var s å irriterad tidigare i eftermiddags när han kom tillbaka. Tänk om det faktiskt är n ågot farligt?! Jag har bara kommit till sidan 23 i "Larma, släcka, rädda Rosengädda".

avdelningstecken

Ja, det var en liten blödning i magen efter ingreppet s å han blir kvar för observation men värdena är just nu bra i alla fall... s å det är bara att h ålla tummarna. Han m år inte d åligt s å länge han ligger ner i alla fall... Han har kontaktat John att han kommer till östers stora parkering en g ång till ikväll och hjälper till att flytta husbilen för jag f år inte st å där jag gör över natten.

Beh åll ditt dagjobb och öva, sa de just i Idol och det gäller ju skrivande med, s å klart.

2023-09-12

Blev väckt av sopbilar och varubilar kvart i sju. Värmde vatten till en kaffe latte och sms-ade Johan att han skulle ringa när han vaknade. Han ringde nästan direkt och berättade piggt att natten hade varit lugn och han hade f ått sova bra. Han har fortfarande dropp och de har varit inne med jämna mellanrum och tagit blodtryck och blodprover s å han f år fortfarande inte äta och f år veta mer vid ronden kl 10. Jag f år helt enkelt koppla av med morgon-TV och en lässtund. Kanske tar en tur och handla lite sen fram åt tio när de öppnar.

Lyssnar lite p å A-kursen med Emma Frans. Det handlar om koranbränningarna och vilka lagar som styr och vad yttrandefriheten innebär. Det handlar bland annat om vilket budskap yttrandet förmedlar. Jag tänker osökt p å mitt förslag att hänga sig i dörrposten. -Jag menar, hur kort ska man vara? eller hur hög ska den där dörren vara för att det ens ska vara möjligt att faktiskt hänga sig i den? Självklart menade jag att man skulle hänga sig med fingrarna om karmen för att räta ut ryggen, vilken jävla tokstolle att tro n ågot annat! Rimlighet är ocks å ett bra m ått p å om n ågon har beg ått yttrandefrihetsbrott eller ej. Fast allting är ju inte s å himla rimligt egentligen. Det är rätt ofta man har all anledning i världen att skaka p å huvudet och undra om det ens är möjligt. Som nu idag p å morgonnyheterna när de konstaterar att det behövs kompetenshöjande åtgärder för att behandla de mycket unga grovt kriminella mördarna. Inser man det först nu?! Det är i s å fall riktigt skrämmande! och tror man p å fullaste allvar att ett år till i skolbänken för plitar, socionomer, lärare och poliser är lösningen p å problemet? Behövs det inte lite fler hjälpande och stöttande händer p å tidigt stadium? kanske problemet är av mer ekonomisk natur? att det helt enkelt behövs s å m ånga fler? och att det faktiskt inte g år att prata sig ur problemet, att år fr ån år bara konstatera att problemen växer utan att faktiskt göra n ågot åt dem.

Johan ringde fr ån lasarettet. Ronden hade varit där och allt s åg bra ut s å han blir antagligen utskriven efter lunch. Han skulle f å tv å mackor nu. Jag m åste betala lite till för parkeringen och s å tar jag väl en promenad p å stan en stund.

Jag hittade kökshanddukar, frysetiketter och en vettig spagettislev och s å hade de 1 kg morötter för 8:90, 2 dl gräddfil för 10 kr och lökpulver s å det handlade jag förutom en liter mjölk som jag gick dit för i förstone.

Nu har jag ätit resten av grytan tillsammans med 2 rejäla klickar gräddfil och tv å brödskivor samt ett halvlitersglas med saft s å jag är mätt och bel åten. Johan har ringt och meddelat att han f år fiskgryta p å lasarettet och de har en matsal där för de som är s å friska att de kan g å dit själva s å d å blev det riktig mat till oss b åda.

avdelningstecken

Min hobby och stora kärlek och beskyddare, svensk Crocodile Dundee och Shaman är p å fötterna och hemma igen. Ordningen är återställd och lyckan är fullständig.

Pendeln! Jag har alldeles glömt bort att jag införskaffat en riktig pendel, en som valt mig och s å struntar jag bara i den, den m åste vara jättestött p å mig vid det här laget!

Larma, släcka, rädda Rosengädda har lurat mig att köpa " Franska kökets stora kokbok" p å 800 sidor! p å bokbörsen för 132 kr inkl frakt.

avdelningstecken

2023-09-13

Börjar dagen med baconmackor. Klipper av en tredjedels paket bacon och brer ut skivbitarna i stekpannan och stoppar in resten i kylen igen. Skär tunna skivor av en p åbörjad lök och i med det i stekpannan. Tv å skivor Balders bröd åker i med samt n ågra skivor hush ållsost och n ågra skivor lagrad ost. Tar upp alltsammans när löken karamelliserats, bacon och bröd f ått färg och osten smält och inte fastnar i pannan längre. Fett, sött och salt och underbart! Det har regnat i nättras men nu börjar solen titta fram och ett lugnt v ågskvalp mot stranden är ett vackert ljud.

 

2023-09-14

Det är tr ångt i husbilen ibland, som p å morgonen när den ena st år i köket och äter frukost och den andra m åste p å toa. D å blir det -Tut, tut! - Vadd å? jag är väl ingen bil eller? -Jo, skratt, du är felparkerad.

Bacon, vitk ål, lök, potatis, morot, paprika plus en skvätt olja, sherry och soja, stekes fem minuter och s å p å med en klick gräddfil. Dagen är räddad! N åja, Johan blev inte glad precis för han är överkänslig mot dofter och lukter spelar ingen roll om det luktar illa eller doftar gott, allt luktar vidrigt enligt honom, s å helst ska jag laga luktfri mat, hur nu det ska g å till?

Omslaget till denna lilla bok är klart. Jag skickade det som bild p å Facebook till en kompis först och det var tur för jag hade baksidan fram och framsidan bak först. Europeiska vyplaceringsmetoden har alltid varit ett mysterium för mig och p å intelligenstestet inför SWIT-utbildningen i webbdesign konstaterades det att minnet och problemlösningsförm åga var det inget fel p å men ´varför hade jag kastat iväg orienteringsförm ågan s å l ångt bort jag n ånsin kunde? ja, det är nog s å. Jag föddes nog utan n ån s ån.

När slutade folk att röka? Visst var det p å 1980-talet n ån g ång? Jag började sluta med hjälp av nikotintabletter i början av 2000-talet, 2003 eller 2004 tror jag. Hur som helst var det när jag jobbade p å försörjningen med att göra hemsidor åt kommunen och just d å hade jag anknytning till lasarettet och vi blev alla bjudna p å antirökföredrag. Den som var mest aktiv fick en maskot i form av en giraff och det var jag som fick den. Jag cyklade hem med nikotintabletter den dagen och mäkta stolt över min lilla giraff, s å fr ån och med den dagen rökte jag inte längre p å dagarna utan endast p å kvällen när jag kom hem, p å dagarna var det nikotintabletter som gällde. Det gick bra men kostnaden blev i stort sett densamma för jag rökte ju p å kvällarna och nikotintabletterna var ganska dyra de med.

Jag v ågade varken släppa rökning eller nikotintabletter förrän jag flyttade hem till Johan. D å ins åg jag att jag m åste sluta röka helt för att inte lukta och efter n ågra år s å är jag äntligen mogen för att sluta med nikotintabletterna med. När jag väl gjorde det s å upptäckte jag att det inte var sv årt alls och att jag egentligen hade kunnat sluta med dem l ångt tidigare. Tänk s å mycket pengar i onödan!

Det var en enorm frihetskänsla att bli av med den lasten helt och h ållet. Helt plötsligt hade jag r åd att unna mig b åde det ena och det andra. Det var aldrig n ågon som helst tvekan att ha r åd med tandläkare, nya kläder, nöjen, vin och god mat, presenter eller vad som helst. Jag var rik fast jag var fattig! för eftersom jag alltid tvingats vända p å slantarna för att ha r åd med cigg och sedan nikotintabletter s å hade jag de pengarna över till annat nu och det var betydligt mer än jag hade trott!

Spagetti med pastas ås best ående av bacon, lök, vitlök, röd paprika, en skvätt olivolja, en skvätt sherry, en skvätt soja, 1 tsk koreansk chilipasta, en burk Mutti krossad tomat, timjan, salladskrydda och lite dragon plus en skvätt mjölk och s å riven lagrad ost och gräddfil till. Det blev jättegott med lite riven morot och vitk ål till. Efter disken tog jag en Frappe med en skvätt Jägermeister i och nu tittar solen fram.

avdelningstecken

Dottern som är ekonomikonsult ska göra en blogg som ska heta AvdragsGill och Gill ska allts å p å ett lättfattligt och lite roligare sätt förklara ekonomiska förlopp. Idag p å eftermiddagen kom dottern till Djupvik p å avtalad tid för fotografering. Fröken AvdragsGill hade rosa peruk, svart slokhatt enorma knallbl å solglasögon, en sexig rosa blus och snygga gr åsvarta kostymbyxor s å det var ju inte s å rasande sv årt att f å till lite lustifikationer.

P å vägen till Djupvik hämtade jag ett paket med kokboken "Franska kökets stora kokbok" p å närmre 800 sidor. Den är stor, tung och matnyttig. En hel del recept är först ås inte tillämpbara, s ådana med viltkött, vissa fisksorter, grodl år, g åslever,tryffel m.m. och n ågra verkar väldigt sv åra men det finns en hel del tips att hämta änd å.

"Fem tecken p å att din partner slutat älska dig" och "Dricker du fler än fyra öl p å en kväll? sök hjälp" Vem i helvete läser s ån smörja? Självmordskandidater eller? Nej man blir inte alkoholist, förlorar hus och hem, kompisar och jobb och, f år skrumplever samt dör knall och fall av att dricka fem öl p å en kväll och det finns absolut inga säkra fem tecken p å att partnern tappat intresset eller sökt sig till andra domäner p å grund av fem ändrade beteenden men din osäkerhet och misstänksamhet kan givetvis f å din partner att undra och kanske vackla om du kommer med tjatiga och irrelevanta fr ågor, det är ju självklart rimligt. S å varför gräva sin egen grav med att oroligt svälja p åhittat destruktivt nonsens?

2023-09-16 och lördag.

Idag är bönderna p å g ång tidigt här i Djupvik. Vi klev upp vid halv åttasn året som vanligt och M åns är redan p å väg till Lillön för att hämta lamm. Ja, lammen st år ju redan där längst ut p å piren! Jag tar med mig kameran och g år ut. Vackert väder och solen i ryggen det kan inte bli mycket bättre. Klick där satt den! Det är gutef år med horn och de var väldigt tjusiga där de stod längst ut p å piren t ålmodigt väntande, de bräkte lite undrande men visade ingen som helst ot ålighet. Jag rätade upp bilden i Photoshop och la ut den p å Pixabay, en s ådan där fribildscommunity som jag älskar just för att man kan dela med sig av egna bilder och f år använda andras som man vill utan att betala en förmögenhet.

Det är liv och rörelse här idag. Ett gäng p å minst 50 tävlingscyklister drog just förbi, n ågra är kvar här för paus verkar det som. Uppe fr ån hotellet hörs basdunk, de h åller p å och förbereder för bröllop senare idag.

Min nya fina pendel ska nu testas p å hästarna. H åll tummarna!

 

avdelningstecken

Det är helt klart s å att man lever längre och friskare utan alkohol. Det är inte s å att man per automatik är op ålitlig, fattig, sjuk och eländig p å alla sätt och vis för att man dricker öl, vin eller sprit p å kvällarna och det är inte heller s å att man blir v åldsam, egoistisk och oekonomisk bara för att man dricker. Egenskaperna följer inte automatiskt med drickandet som en del icke-drickare tycks tro och man kan faktiskt leva ett ganska l ångt och lyckligt liv även som drickare. Ja, jag kallar oss för drickare och inte alkoholister eftersom det begreppet är en stämpel som faktiskt inte stämmer p å de flesta som dricker. S å nu har du min uppfattning om det. Jag tar mig n ågra sängfösare och trivs med det och det tänker jag fortsätta med. ärligt talat s å dör jag hellre än att hamna p å ett ålderdomshem där personalen bestämmer vad man ska äta och dricka, jag har mycket sv årt att tänka mig att en s ådan tillvaro skulle vara människovärdig.

Jo det var en sak till jag kom att tänka p å beträffande det där med drickande eller inte och det är det där med p ålitligheten. Tycker du att alla nykteriskter är p ålitliga? Har du aldrig träffat en op ålitlig nykterist? Det har jag, m ånga till och med och de där spiknyktra talibanerna, sufisterna, islamisterna med flera, tycker du att de är p ålitliga? det tycker inte jag, fast nyktra är de garanterat.

Hur pendeln klarade det där med hästarna? Nej pendeln hade inte alla hästarna hemma, eller rättare sagt ingen häst hemma. När fem resultat var klara hade jag fem bockar och inget R s å jag orkade inte ens se klart. Jag har inte slutat lita p å pendeln men jag m åste nog öva mer.

Gjorde en gryta p å vitk ål, morot, purjolök, gul lök, vitlök, resterna av pastan och fläsket, tomatpuré, soja, sherry, koreansk chili, salt, socker och grädde. Gott tyckte vi och blev mätta och bel åtna b åda tv å. Lite rester är bra att ha när man inte har n ågot annat.

Sommaren tar ett sista flämtande andetag. Det var bröllop här i g år. Dans och tjo och stim mellan sju och nio p å kvällen, sen var det tyst. Ett snällt bröllop.

Veckans tr åkigaste dag. Sömniga söndagen och det är redan 17:e september! Jag har alltid, hela mitt liv tyckt att söndag är veckans tristaste dag. Söndagen är den stängda dagen och när jag var liten var precis allt utom kyrkan och pressbyr ån stängt. N ågra bussar gick men endast n ågra f å turer p å söndagarna.

Det sista av g årdagens gryta blev min frukost. Mums vad god den var. Johan grymtade lite över att jag hade gjort av med hela gräddförpackningen. Tänk att folk inte fattar att det hemliga med all god mat, att med extra goda saker i den s å blir den godare allts å är det sv årt att misslyckas om man har i lite lök, koreansk chilipasta, socker, salt, soja, grädde och sherry, nästan omöjligt faktiskt och om man inbillar sig att nyttig mat är god s å åker man p å m ånga bl åsningar, för kött, potatis och grönsaker utan en god s ås till smakar ingenting, i alla fall inte gott.

Merguez, den svindyra lamm- och nötkorven var mycket god s å det kan ju förklara det högre priset men Johan säger att vi inte ska köpa den mer eftersom den inneh åller nötkött. Han var nästan vegetarian när vi träffades men har g ått med p å att ha n ågon typ av protein till varje m åltid för min skull, förutsatt att vi undviker nötkött, där g år gränsen. I alla fall hade vi Merguez till middag idag tillsammans med gräddstompad potatis, senap, ketchup, inlagd gurka, r å och stekt lök samt coleslaw.

avdelningstecken

Johans feber gick upp till 38,5 s å han sitter i den bl å bilen p å väg in till lasarettet nu. Han är framme och sitter i väntrummet p å akuten men till r åga p å allt stannade bilen plötsligt p å vägen in. Han fick ig ång den igen men inte alls bra att inte veta vad det beror p å.

Jag sms:ar Johan och undrar om han sitter i väntrummet och studerar fiskarna i akvariet eller? Han ringer upp och svarar att en sköterska tydligen irrat runt i 45 minuter och letat efter n ån sköterska som kan sticka. Johan hade försökt tala om för henne att hon m åste värma först men det hade inte riktigt g ått hem, men medan vi pratade kom det s å äntligen en sköterska s å vi la p å.

Mitt upp i allt helvete tappar jag en framtandsfasad i överkäken! Heja mej allts å! kunde inte komma mer olägligt.

Johan blir kvar p å lasarett i natt... de tar det säkra för det osäkra. Faan!

De gav honom intravenöst antibiotika sent ig år kväll. Den här g ången har han f ått ett rummed havsutsikt.

 

18 september 2023

Ringde tandv årdsakuten p å morgonen och sitter nu och väntar p å att de ska ringa upp. Det verkar dröja för nu har jag väntat en timme. Det skulle inte förv åna mig det minsta om de ringer precis när Johan ringer för att tala om vad han har f ått för besked av ronden.

 

Varför tänker killar p å Romarriket? är det stora ämnet p å SVT1 morgon-TV. Jag begriper inte ett dugg. Vad är det för speciellt med just romarriket? Jag misstänker att de inte tänker p å alla de fattiga som sov under broarna och levde p å allmosor fr ån staten, utan snarare de feta romarna som l åg till bords och blev serverade underh ållning, vin och den godaste mat man kan tänka sig och ett harem med en massa undersköna damer och ibland herrar som svärmade runt en när man s å önskade Tydligen är det en hemlig klubb med en massa maskulina figurer som ägnar sig åt s ådana fantasier dagligen, skitskumt!.

Johan f år åka hem idag... hoppas bara inte bilen stannar p å hemvägen och han blir hemfraktad av bärgningsbil!

Vet inte om ja ska skratta eller gr åta. Johan st år utanför Visby... med motorstopp och han vet inte vad det är för fel. Jävlar allts å!

Japp Johans dotters sambo har bogserat hit den nu och han och jag har skuffat den p å plats.

 

19 september 2023

Det har regnat i natt, det smattrade stilla p å biltaket. Jag startade dagen med tv å smörstekta mackor med coleslaw, karamelliserad lök och bacon p å. Det är s å vansinnigt gott!

Vid tv åtiden ringde mobilen. Det fanns inga akuttider idag heller och inte imorgon heller s å jag blev ombedd att försöka p å torsdag.

Större delen av dagen gick åt till att skriva en feelgoog-novell som jag döpte till Nyckeln. Den blev klar p å en enda dag! s å det kaanske blir fler s ådana, för det var faktiskt roligt och jag fick till och med till en lite knorr i slutet

20 september 2023

Idag har jag renskrivit min första novell och varit ute och googlat p å vad man kan göra med noveller. De flesta som köper upp noveller är Bonniers veckotidningar och de köper bara in ca 3-400 om året och med tanke p å hur m ånga riktigt duktiga skribenter det finns där ute s å är det alldeles för h ård konkurrens för mig att vara med i. Det vore inte mödan lönt att ens försöka. Tipset m ånga ger är att publicera själv. Det finns visserligen communities men det verkar vara lite mer som klubben för inbördes beundran, det blir nog lätt s å och d å n år man ju änd å inga riktiga läsare. Problemet med egenpublicering är hur man ska väcka intresse och hitta läsarna, den nöten finns ännu kvar att knäcka.

23 september 2023

IUpptäcker att jag m åste renskriva b åde mina skriverier och romanen jag har p åbörjat, blandar presens och imperfekt huller om buller i en salig inkonsekvent röra... men det blir en senare fr åga, nu fulskriver jag s å fingrarna glöder s å f år vi se sen.

Lördag och idag tog vi en semesterdag och hälsade p å Johans pappa. Han m ådde bra och var p å bra humör. Vi fikade, pratade och hade trevligt. P å vägen till Burgsvik s åg vi ett helt fält med tranor. Jag har aldrig sett s å m ånga tranor p å ett och samma ställe.

P å eftermiddagen åkte vi vidare ner till Kettelvik. Det är s å lugnt och skönt att st å här. Johan fr ågade om jag ville ha en s ån där godisst ång som han f ått av kassören i hamnföreningen, den blev över efter sommarens försäljning. Jag tackade nej. Det är inte s å gott att jag vill riskera plomber med ovanp å eländet med tandfasaden. D å tar jag hellre en Frappe med en skvätt Jägermeister i lite senare, tänkte jag

 

avdelningstecken

14 oktober 2023

Konstigt nog blev det en berättelse till slut. Det är därför den här dagboksliknande varianten har f ått vila lite.

När jag läste nusvenska p å universitetet, bara p å skoj, för att ha n ågot att plugga, minns jag att jag alltid hade problem med att f å till den där knorren p å slutet som varje god berättelse ska ha. Sen var jag alldeles för ivrig och slarvig s å det blev olika tempus hej villt blandat, (precis som här) och tjatiga upprepningar, men det sistnämnda kan man ju fixa till i efterhand, det handlar mer om tid och t ålamod, det där med knorren däremot, är värre, för den ska finnas där uppe i hjärnan, fast hos mig lyser den med sin fr ånvaro. Knorren allts å.

För att komma till sak, s å har jag allts å börjat skriva min första kärleksroman. Tantsnusk och sliskigt sött, det vilar inga tr åkigheter i den nej. S å om man inte är galet barnsligt romantisk jäspar man antagligen stort efter 40 sidor eller s å, fram till dess st år man tappert ut i hopp om att det ska ta sig s å sm åningom, men när det inte gör det, d å jäspar man och tycker att man har roligare saker att företa sig än att läsa det där dravlet.

Boken heter nyckeln, för först var det en novell (utan knorr) men s å ville jag f å till den där knorren och fortsatte skriva. Jag är nu p å sidan 361 och ännu finns inte det inte minsta hint om vart berättelsen är p å väg. Jo, jag hade ett slut p å g ång ett tag men berättelsen ändrades s å det gick inte.